Koldioxidkalkyl 2012

Jag har inte varit mer medveten i år än tidigare, jag skördar bara frukten av tidigare års medvetna koldioxidanpassning. Jag kör gasbil, köper bara el från vindkraftverk som jag är delägare i, har biobränsleeldning och bergvärme. I år har jag investerat i en fotovoltisk anläggning, dvs solceller. Den kom i drift så sent på året att den bara producerade omkring 6,5 % av årets elförbrukning. Hemma har jag ett nytt A+++-kylskåp. De största lasterna var som vanligt flygresor. Jag var två gånger till Skottland. Den ena gången privat, den andra gången som konferensresa med jobbet. Givetvis kunde jag ha avstått så jag räknar 50% på mig själv. Två t o r flygresor till Åland i tjänsten räknar jag inte som personliga, utan de ingår i samhällssektorns utsläpp. Den sektorn utgör omkring 2 ton CO2 per person och år.

Bilkörning 1250 mil med ett snittutsläpp på 48,2 g CO2 per km, av 765,7 Nm3 fordonsgas, mestadels biogas och 40,3 liter bensin. En hel del samåkt så min andel 66% - 398 kg CO2. Viss samåkning med andra, gissningsvis 30 mil á 1 liter milen och 4 i bilen ger 17 kg CO2.

Elförbrukning hemma 529 kWh á 0 kg = 0 kg. Här har jag ett överskott då vindkraftandelen är på 1000 kWh. Stadsgas är till största delen fossil. 126,7 kbm á 1,22 kg CO2/kbm = 154 kg CO2. Det finns en energideklaration för mitt hus som säger 129 kWh/kvm. Det är väldigt lågt vilket beror på att många lägenheter stod tomma. Jag räknar uppvärmningen som 125 och varmvattenanvändning utöver. Det skulle ge omkring 6000 kWh fjärrvärme á 80 g/kWh (osäker siffra) = 480 kg.

Till fritidshuset behövdes det ca 4000 kWh el och ca 280 kg pellets för uppvärmningen plus en del ved. Enbart andelsägd vindkraft. Jag kan räkna såld solel som avdrag, men jag fick inte mätning av såld el förrän i början av december så jag vet inte mängden. 0 kg CO2.

Flygresor – Stockholm-Amsterdam-Glasgow-Islay x 2 x 1,5 (50 % på samhällssektorn enligt ovan) = 1020 kg CO2 enligt http://www.carbonneutralcalculator.com/flightcalculator.aspx

Totalt personligt utsläpp: 2069 kg fossil koldioxid.

(exklusive mat och köpta varor)

Inte under två ton 2012 heller. Suck ! 2013 kanske. Om jag räknar producerad försåld solel som nordisk elmix (eller på marginalen) och inte flyger för mycket (önskar att åka till New York med sällskap dock). Mindre bilkörning och kanske flytt till lägenhet utan stadsgas. (ja, jag älskar den, men är ganska trött på den också). Borde ge under 2 ton.

Årets koldioxidkalkyl 2009

År 2009 fortsatte jag med mina energieffektiviseringar vid fritidshuset med ventilationssystem med värmeåtervinning (FTX) och bergvärme. I början av året gjorde jag av med mer el än vad jag egentligen behövde då jag ville utnyttja den vindkraft jag betalade för. Totalt inköpt energi var 5358 kWh el och 1578 kg pellets, dvs 7575 kWh. Om man räknar 10% av vindkraftelen som nordisk elmix á 0,1 kg CO2/kWh bidrog fritidshuset med 54 kg fossil koldioxid. Min andel 50%.

Hemma i Stockholm gjorde jag av med 759 kWh el nordisk elmix 76 kg fossil koldioxid. Ingen marginalel räknad då jag inte kan spara nämnvärt mycket. All el används högvärdigt, ingen elvärme, ingen elspis.

Fjärrvärmen räknar jag med samma värden som för 2008, dvs 568 kg koldioxid. Jag har fortfarande runt 17 grader inne och är sparsam med varmvatten.

Stadsgas gjorde jag av med 127,6 kbm, motsvarande 574 kWh. Det anges till 107 kg koldioxid. Det som kan anmärkas med stadsgasen är att den har enormt låga överföringsförluster, omkring 3% jämfört med runt 8% för både fjärrvärme, el och dricksvatten. Trots att läckande gas har större miljöpåverkan än förbränd gas så är totalutsläppen låga.

Det som utgör mitt största bidrag med fossil koldioxid är naturligtvis bilen. Jag körde 1185 mil privat och brände 580 liter diesel á 2,54 kg/liter = 1475 kg. Min andel runt 80%. Jag har samåkt med andra och bidragit till omkring ytterligare 20 liter. Min andel: 1230 kg.

Summa
Fritidshuset: 27 kg
Lägenheten: 751 kg
Bilresor: 1230 kg

SUMMA personligt koldioxidutsläpp: 2008 kg
En minskning med nästan 10% jämfört med föregående år.
Tillkommer gör utsläpp till följd av matval (äter mycket helvegetariskt) och samhällets bidrag.

Tilläggas kan att jag aktivt genom jobbet har gjort varaktiga småskaliga elbesparingar på omkring 5000 kWh per år (stand by/många bäckar små...) och aktiva på minst 10 kWh per arbetspass. Totalt motsvarande 4500 kg koldioxid i marginaleffekt. Inte bara fritidshuset är klimatneutralt utan hela jag. Men bilen måste jag åtgärda framöver. Troligen blir det en biogasbil.

allt på n gång

Ja, jag har sagt det förr - jag älskar när det händer mycket runt mig. Just nu är det dock lite väl mycket att stå i. Skolan går för fullt, jag jobbar för fullt, jag har fullt upp med examensarbetet och dessutom har jag fullt upp med fritidshuset där jag installerar bergvärme. Det blev lite hastigt då borraren hade tid att ta min energibrunn direkt då borren var nära. Nästa vecka blir det troligen att få själva värmepumpen, (hinner dock inte driftsätta den) soffsurfare och softande (i jämförelse med senaste veckan). Jag ställde in resan till nordligaste Skandinavien då det skulle ha blivit lite väl stressig. Visst på sätt och vis ångrar jag mig...




En fundering. Vad är det för människor som i dagens moderna samhälle köper en moped, en med förbränningsmotor, en tvåtaktsmotor. Ingen avgasrening. Extra förorenante tillsatser till bränslet. Otillfredställande ljuddämpning. Felet är ju inte de som har hopplös inkompetens och likgiltighet till stadsmiljön, utan politikerna som tillåter att uråldrig teknik får vara kvar. Det finns elmopeder att tillgå. I vintras stod jag och väntade på bussen vid Västerbroplan och fashinerades över en av de få elmopederna qvickt, tyst och effektivt accelererade från rödlyset upp mot Västerbron.


Det verkar som om det börjar starta en groende opinion om trådbussar i Stockholm. Det är prat om spårvagnar. Jag ser gärna ett par huvudliner som spårväg i innerstaden och att ALLA busslinjer blir trådbussar. Trådbussar är betydligt billigare i investering och mer trafiksäkra då övriga trafikanter är så egocentrerade att de bara ser till sitt eget fordon och struntar i ett rattlöst 25 tonståg.

Solkräm, sa valens mat.

Numera har jag inte tid med mitt miljöintresse. Än mindre naturintresset – att repetera floristik och latinska namn är det dåligt med. Man repeterar ju de växter man ser på vägen, men de man inte kommer ihåg kollar man aldrig upp i Kroken. Idag däremot såg jag "An Inconvenient Truth" igen, den filmade power point-presentationen. Massa fakta som man kritiskt kan granska.

Jag håller fortfarande med om att de antropogena effekterna av den ökade växthuseffekten är signifikanta. Men det finns ju ett antal frågeställningar:

Jag tror inte att koldioxidhalten idag är den högsta på 650 000 år. Den inneslutna luften i glaciärisarna anser jag inte utgöra ett representativt prov på dåtidens atmosfärs sammansättning. Luftmolekylerna kan diffundera fram till dess firnen blivit till is. Om isen någon gång smält eller nått trycksmältpunkten så att vatten bildas har luftmolekyler istället lösts i vattnet och kanske omlokaliserats.

Att ozonhålen skulle kunna ha en stor inverkan på klimatet och världens ekosystem har jag inte tidigare reflekterat över. Den ökade UV-strålningen vid polerna påverkar koldioxidkonsumerande växtplankton. De blir färre liksom djurplankton och smådjur som försörjer fiskar och valar. Antagligen sker samma skada på kvävefixerande mikroorganismer på land så att tillväxten blir sämre.

Man har inte kunnat avgöra om det är höga koldioxidhalter som gett högre medeltemperaturer eller om det är de högre temperaturerna som minskat lösligheterna i oceanerna. Den senaste värmeperioden startade för över 100 år sedan. Under den tiden har glaciärerna börjat smälta, hav värmts upp och människor mekaniserat. Koldioxidhalterna började inte mätas på 1800-talet så vi vet inte vilket som var först denna gång, men mycket tyder väl på att uppvärmningen startade före eller åtminstone samtidigt.

miljökostnad

"man ska inte äta kött för det ger så mycket koldioxidutsläpp som försurar östersjön så att torsken dör". Det var ett uttalande av en yngre tjej som är vegetarian men gör ett tiotal flygresor per år istället för att ta tåget.

Det är en intressant inblick i hur medelsvensson tänker i miljöfrågor. En annan är att det är kostnader som styr handlandet och när kostnader nämns så tänker minst 99% på de ekonomiska kostnaderna och glömmer miljökostnaderna. Den ekonomiska termen kostnad betyder periodiserad utgift och förbrukning av resurs. När det gäller miljön är det exakt vad man gör – man tär på jorden som resurs och förkortar livet och livsbetingelserna på jorden. Utgiften, anskaffandet av resursen, skedde i vissa fall för flera miljarder år sedan.

Google har talat:
ekonomisk kostnad: 889 träffar
economic cost: 581 000 träffar
miljökostnad: 12 800 träffar
environmental cost: 237 000 träffar

I svenskan är en kostnad till 93% av ekonomisk art – hoppas inför 2009 att fler uppmärksammar att den minst lika mycket är av miljömässig art. Inom skogsbruket ska produktionsmål och miljömål likställas, varför är det inte så i hela näringslivet ?

Nej, jag har inte råd att köpa den för mina barnbarn ! Deras barnbarn ska också kunna åka skidor!

Sot kvar trots bergvärme

För en vecka sedan var jag ute och tog en regnskurspromenad på Kungsholmen, Fredhäll och Lilla Essingen. Numera finns det inte många rykande skorstenar. Jag tycker det är vackert med en vitbolmande skorsten. Vit rök är vattenånga från en god förbränning och effektivt energiutnyttjande. På Lilla Essingens rand mot Essingeleden såg man tydligt spåret av en helt feljusterad oljebrännare. Svart rök. Ofullständig förbränning – bortåt 10-15% av energin blev till sot och stoft. Illa. Dessutom en kostnad på uppemot 80 000 kr per år !

Det komiska var att en intilliggande fastighetsägare samtidigt borrade för bergvärme. Helt fel fastighetsägare vad medveten. Med all sannolikhet hade denne idag fjärrvärme och avsåg byta till elbaserad uppvärmning.

Publicerad 2008-11-21

Pellets och sol i samverkan.

För drygt ett år sedan lovade jag att jag skulle lägga upp statistik från värmeanläggningen i fritidshuset. Solfångaren sedan i maj t o m oktober. Nu har den inte gett någonting, så jag har dragit ur stickproppen.

Det har varit lite pyssel med pannan. Den har körts i laddomgångar mot tekniktankens övre del, ca 300 liter per gång, därefter har pannan fått svalna av. 150 liter 60-80 gradigt vatten. Skorstenen är lite lätt överdimensionerad och draget är stort. Pannan kyls av fort. För att eliminera det har jag satt in en plåtklammer i dragluckan så att den inte stänger helt. På så sätt sugs mindre mängd luft genom pannan och den kyls inte av lika fort. Tidigare var pelletsbrännarens fläkt ställd på för lågt värde så att det sotade i pannan och förbränningen blev inte fullständig. Det blev väldigt uppenbart när all aska började glöda i askhinken. Askan var svart av oförbrännt. Förluster. Nu har jag justerat om fläkten och minimalt med aska bildas. Den är brunaktig och flygaskan gråaktig. Rökgastemperaturen ligger på mellan 125 och 160 grader beroende på dragluckans läge och effektläge.

Verkningsgraden på pannan mäter jag genom avgiven värme till tekniktank/tillförd pellets. Förluster sker förutom genom det oförbrännda genom värmeförlust genom skorstenen (genomströmningsförluster) och strålningsförluster till pannrummet. Detta är egentligen ingen förlust då det går huset till godo men det mäts inte. Avsvalningsförlusterna är stora då pannan ofta hinner svalna av helt mellan varje eldningscykel. När det var som sämst låg systemverkningsgraden på drygt 50%. Bara 50 % av energin i pelletsen nådde tekniktanken och husets radiatorer. Nu senast hamnade jag på nästan 79 %. Förhoppningsvis kommer jag över 80 % nu när laddning sker till hela tanken 750 liter. En eldningscykel varar i över 5 timmar och temperaturen i tanken höjs från under 20 till över 70 grader. I toppen 85 grader.

För säkerhets skull har jag elpatronen ställd på 30 grader ifall brännaren skulle få driftstopp.

Solfångaren levererade värme fram till Oktober. Vid sol gav den då energimässigt lika mycket som man gjorde av med i form av varmvatten men med temperaturen 30-40 grader.

Maj: 965 kWh (en stor del bortkylt av felinställd styrning)
Juni: 920 kWh
Juli: 907 kWh
Augusti: 406 kWh
September: 225 kWh
Oktober: 77 kWh

Under perioden har solen stått för 10-100% av värmebehovet. Inköpt energi har minskats och framförallt elenergin.

Baksidor. Naturligtvis finns det nackdelar. Solfångarens stora nackdel är ju priset. Min är betald och då finns bara fördelar. Möjligen så oroar jag mig lite för att det rinner in lite vatten under fångaren, dvs på pappen. Ska täta med silikon mellan plåtarna som sitter runt fångaren nästa år. Pelletspannan har fler nackdelar. Inte priset. Pellets kostar ungefär hälften mot el. Verkningsgraden är väl lite si och så. Pelletssäckar tar dessutom stor plats i källaren. Det stora problemet är lukten. Färsk pellets luktar en del terpentin i huset. Den har vädrats av sig nu. Röken luktar vid uppstart och om man kör glödhållning eller då det pyr vid utsläckning. Då sprider det dessutom en massa föroreningar. Eftersom jag kör mot ack-tank minimeras dessa driftfall. Glödhållning finns ingen anledning för mig.

Jag kör fortfarande luftvärmepumpen för huvudvärme på 2/3 av bostadsplanet, men testade att stänga av den och köra enbart vattenburet. På ett dygn gick det åt i snitt drygt 2 kW för att värma hela huset vid runt 0 grader ute och 20 uppe och 15 i källaren. Det tycker jag är ganska lite. Ventilationsförlusten var gissningsvis 500 W. Så det finns att vinna på värmeåtervinning på ventillationen.

1,8 matskedar bensin

Jag klippte gräsmattan för första gången i år. När gräsklipparen skulle fram i våras gick den inte att starta. Bytte till nytt tändstift. Bytte bensinen då den var flera år och säkerligen förvandlats till diesel/flygfotogen då alla flyktiga kolväten dunstat bort. Ingenting hjälpte. Jag har funderat på en batteridriven elgräsklippare och nu såg jag att det var REA så jag slog till. Ett spontanköp på 4250 kr. Har tagit 3 extrapass så jag kan betala den direkt.
Bosch Rotak 43Li fungerade helt som man önskat och lite till. Gräsuppsamlaren gör ju att gräsmattan blir ren och fin efter klippningen. Framför allt så slipper man bullret och stanken från Briggs & Stratton-motorn. Vad kan det vara ? 70% ofullständigt förbränt bränsle som man andas in ?

När jag var klar med den igenvuxna mattan laddade jag åter de båda batterierna med den enkla elmätaren inkopplad och den visade sig stanna på 0,26 kWh. Det är samma mängd energi som 1,8 matskedar med bensin. Det skulle bensinaren av märket Klippo inte ens reagera på !

Längtar till att gräset ska växa upp igen ! Framför allt längtar jag efter askan från pelletspannan så att jag kan mossbekämpa gräsmattan.

Tungt att missbruka bensin

Bensinpriset i USA följer till mycket större del än det svenska världsmarknadspriset på olja. Eftersom dollarn försvagats lika mycket som landet har effekten blivit större inom USA.



Jag välkomnar ett högt drivmedelspris och höga energipriser överhuvudtaget. Det ger en frivillig vilja att energieffektivisera och både miljön och resurshushållningen för framtiden vinner på det. Ett högt energipris gör också att vinsten av att spara blir större och att medvetenheten om kostnaden och resultatet av besparingen. Att köra bil i 70-80 istället för 110 spar upp till 20 %. 2 kr billigare per mil idag känns mer motiverat än 1,25 för ett par år sedan.

I mitt förra inlägg tog jag upp nya Golfen som visar på framtidens mycket mer energieffektivare bilar. Med all säkerhet är tiden slut för bilar som överkonsumerar drivmedel. De som idag i USA köper stora törstiga bilar får kraftiga rabatter. Både på bilen och bränsle.

Det är däremot inte säkert att en snålare bil leder till en bränslebesparing. Är det billigare att köra är det lätt att man tar en extra runda och i slutändan faktiskt gör av med mer bränsle än tidigare. Det som måste till är en brytning av mönstret - att inte följa Jevons paradox.

Global uppvärmning

Läste en artikel i Energi och miljö om den globala uppvärmningen. De hade gjort en kalkyl över den upplagrade mängden extraenergi på jorden och dess fördelning i hav, jord och atomosfär. Den man i första hand tänker på när man talar om att det har blivit varmare är att lufttemperaturen har blivit högre. Atmosfären stod bara för 6,6% av lagringsutrymmet för energin sedan 1880. Genom kalkylen kunde man lokalisera 74% av den upplagrade energin som värmeutläpp från mänsklig aktivitet, resterande 26 % har andra orsaker. Det kan vara ökad solinstrålning eller minskad värmeutstrålning, dvs ökad växthuseffekt som ger ett värmeöverskott.

Det här är ett lite alternativt tänk. Jag hörde för länge sedan att man kunde förklara global uppvärmning med spillvärmen från alla kraftverk, men hittade ingen studie på det och tyckte inte att det höll. Värmen produceras främst när det är som kallast och då är också utstrålningen från jorden som störst. Men med tanken att all värme oavsett ursprung som produceras på jorden blir kvar här spelar inte energiformen någon roll. Om det är en konstant energimängd som under ett år lämnar jorden och allt utöver blir kvar så spelar koldioxiden en mindre roll än energins källa. Endast rent förnyelsebara energikällor fungerar. Sol, vind, vattenkraft och bioenergi. Kärnkraft ger inga koldioxidutsläpp men stora värmeutsläpp.

dagens attityd morgondagens probelm

I väntan på klimatdebattfilmen 11th hour har jag sett några dokumentärer om fossilbränsleanvändningen. Bla ett om Storbritanniens största kolkraftverk. Kapaciteten var 4 GW - Säger ingenting för de flesta. Det är väl OK, men 2/3 av kolet som transporterats över halva världen används för att skapa ånga i kyltornen. Så de eldar gissningsvis kol motsvarande 10 m i höjd på en fotbollsplan varje dag för att värma kylvattnet !!! De hade gjort en liten effektivisering och kunde spara 1 miljon ton koldioxid. Skulle den anläggningen effektiviseras till kinesisk standard och dessutom leverera fjärrvärme skulle besparingen bli 13 miljoner ton plus den sparade värmen som fjärrvärmen ersätter på minst 6 milj ton. Verket skulle nästan bli koldioxidneutralt jämfört med tidigare utsläpp. Bilden av de fredliga demonstranterna fulständigt omringade av 100 gulklädda poliser symboliserar verkligen dagens attityd om att hällre blunda för faran än att se alternativen.

Earth City går ut på att man ska släcka all onödig belysning den 29 Mars mellan 20 och 21. Är det hur folk tänker ? att ” en timme om året släcka lampan för miljön” ? Tyskarna har en benämning ”svenskbeteende” om att svenskarna går ur rum utan att släcka lampan. Det bästa vore om all belysning släcks nattetid, i vare fall längs motorvägar, och varannan gatlykta i samhällen. För varför ha gatlyktor kl 04 på en landsväg som trafikeras av 5 bilar per natt ? Energin är fortfarande aldeles för billig. Energipriserna (även för industrin) borde vara 50-100% högre än idag, men inte ens det skulle räcka då folk inte är medvetna. Fysiska begränsningar vore det bästa, tex att varmvatten bara finns att tillgå mellan 06:00 och 08:00 eller elektronisk effektstrypning av bilmotorer.

Svarta nejlikan och sprit i överflöd

Ikväll var jag till en av Stockholms tre kommersiella singelbiografer, Skandia. Jag blev bjuden på förhandsvisning av filmen Svarta nejlikan.

Svarta nejlikan är en gripande film om den svenske ambassaden Harald Edelstams mänskliga agerande vid de omänskliga händelserna under Chiles militärkupp 1973. Filmen var intressant och välspelad, men inte särskilt övertygande för den svenska publiken. Att Mikael Nyqvist som ambassadör pratar engelska är väl normalt, men att svenskar använder engelska mellan varandra gör det fånigt. Svenska används bara vid två tillfällen i filmen och spanska ungefär lika många gånger. Jag förstår att regissören avser sälja filmen internationellt och det då blir lättare med engelska, men varför blanda språken och göra det hela fånigt ?

Det är lite sorgligt att uppleva hur Djävulens dryck sprids på stadens gator. Etanol har marknadsförts som miljövänligt och subventioneras av staten i stadens biltullar. Det är helt tvärt om. Etanol är värre än bensin och diesel i utsläpp från bilar. Etanol som inte förbränns fullständigt orsakar utsläpp av aldehyder, syror och kolväten. Att det teoretiskt sett bidrar till en mindre andel av koldioxid med fossilt ursprung är i högsta grad oväsentligt i en storstad där den lokala miljö- och hälsoeffekten är av större betydelse. I praktiken medför produktionen av etanol en stor användning av fossilt bränsle till jordbruksmaskiner, produktion och transport. Skulle samma penningsubvention göras på Systembolaget så skulle nog hälsoeffekterna bli minst lika stora ! Subventionen är ca 60 kr/dag så varför inte subvention/tilldelning på 60 kr per dag på Systemet ? Staten kan ju alltid dra till med svepskälet att det är bra för hälsan, varför inte en hälsopremie för de som köper hembränningsanläggning motsvarande miljöbilspremien ?

Surt sa räven om sin skog.

På sistone verkar det ha blivit ett ökat intresse för försurningen, i varefall så har många sökträffar handlat om just försurning.

Försurningen är ett klassiskt miljöproblem på allmänhetens tunga, men som verkar ha konkurrerats ut av växthuseffekten. Är det så att försurningsproblematiken har försvunnit ? Svaret är nog både och. Idag finns inte längre akuta problem med svavel. Bränslen har sedan lång tid tillbaka renats från svavel. Villaolja och diesel innehåller inte längre mer än spår av svavel. Koleldade kraftverk och värmeverk har i stora delar av Europa rening med hjälp av kalk. Kalk används också för att minska den synliga skadeverkan som det sura nedfallet orsakar. I Sverige är skadorna störst i Halland som har riklig nederbörd och en kristallin berggrund, surast är däremot nederbörden i Skåne. Där är jordmånen och berggrunden starkt buffrande och skador syns inte. Den sura nederbörden har hittills på den största delen av den svenska skogsarealen kunnat buffras av jorden. Tillväxten har kunnat bli bättre då för träden nödvändiga mineraler snabbt frigjorts. Men, någon gång inom en snar framtid kommer mineralerna ha ersatts av enbart vätejoner och jorden är utarmad. Tillväxten avtar och Sveriges största exportnäring är hotad.

Vad kan man då göra åt den pågående försurningen ?

Min ståndpunkt i allt som har med utsläpp att göra: skapa inte utsläppen ! och det gör man enklast i andra ändan. Spar på produkten - energin. Energi som inte konsumeras behöver inte produceras och därmed skapar det inte heller något skadligt utsläpp.

Det är dock inte alltid så enkelt. Internationella åtaganden finns sedan början av 1980-talet, för det är till största delen gränsöverskridande föroreningar. Sjöfarten är idag den största okontrollerade sektorn. Här används högsvavliga bränslen och även kväveoxider tillåts släppas ut då inga krav finns på avgasrening.

Just kväveoxiderna anser jag idag utgör en av de största luftrelaterade miljöproblemen. Det är tekniskt komplicerat att undvika bildandet av kväveoxider. Vid all förbränning, särskilt under högt tryck (förbränningsmotorer) och hög temperatur (värmeverk, gas- pellets- och oljebrännare, osv) bildas kväveoxider, NOx. Det är luftens kväve som är så sällskapssjuk att de objudna vill vara i den goa värmen. Det finns tekniker för att minska bildandet genom att helt enkelt hålla kvävet utanför, enklast med rökgasåterföring, mer kostsamt med ren syrgas eller hålla temperaturen i lågan låg. Det vanligaste alternativet är att istället rena bort med en katalysator. Katalysatorer är dyra och inte fullständigt effektiva. På bilar blir de inte effektiva förrän de är varma och klarar inte heller höga avgasflöden (acceleration), ett annat problem är med dieselmotorer. Där sker förbränningen med luftöverskott. Katalysatorn ska ju reducera NO och NO2 till N2, men med syre närvarande så försvårar det processen genom att ändra redoxpotentialen. Problematiken på värmeverk är att få en optimal dosering av reduktionsmedel och få en bra omblandning. Ammoniak används ofta och icke reagerad ammoniak bidrar till övergödning.

Nyttan med att bekämpa kväveoxider slår många flugor i samma smäll. Kväveoxider är inte bara försurande som salpetersyrans vätejoner utan dess stomme är nitrat, dvs handelsgödsel. Kväveoxiderna bidrar till mycket stor utsträckning till övergödningen av land och hav. Den tredje påverkan är framför allt i tätorter där kväveoxiden tillsammans med kolväten bidrar till omsättningen av marknära ozon. Ozon är ett starkt oxideringsmedel som skadar biologiska organismer. Klyvöppningarna på växter tar in ozon som där skadar den fotosyntetiserande förmågan. Tillväxten hämmas och skördar minskar och orsakar ekonomiska förluster. Både ozonet och kväveoxider påverkar andningsvägarna och särskilt känsliga personer kan få andningsproblem.

Jorddagen Earth Day

Idag är det internationella jorddagen. Sorgligt nog så uppmärksammas det inte. Gör man en sökning på ”jorddagen” på google så får man bara 12 träffar och jag är överrepresenterad. Earth Day eller mitt inlägg förra året. Läs och handla !

Kvicksilver spar kvicksilver

Ett underbart långsökt men helt riktigt resonemang om kvicksilverutsläpp i miljön: En glödlampa som inte innehåller kvicksilver bidrar mer till spridningen av kvicksilver i miljön än vad en lågenergilampa som innehåller kvicksilver gör. Hur ? Jo, eftersom lågenergilampan spar så mycket el på marginalen som är producerad av kol (som innehåller hela periodiska systemet) så blir spridningen lägre. Närmare bestämt 18 mg från 10 000 h med glödlampa respektive 3 mg (+ lampan 5,5 mg om den inte kretsloppas) med lågenergilampa.

Läs på http://www.transporteko-so.se/pages/cgi-bin/PUB_Latest_Version.exe?pageId=292&allFrameset=1&r=1161383456625

Etthundrade inlägget, nr 100

Detta är det etthundrade inlägget, nr 100 !!!

Jag läser nu James Lovelocks senaste bok "the revenge of gaia". Den tar upp den senaste synen på de globala klimatförändringarna och hur allvarligt det är. Det känns ungefär som om Lovelock är panikslagen. Han formulerar ett skräckscenario och jämför den stundande klimatkatastrofen som ett kommande krig "the climate war" och beskriver hur det kommer slå mot London och Liverpool och hur man bäst mobiliserar sig.

Människan är ett vilt flockdjur som i grupp kan utföra handlingar som ensamma bara gör som psykopater. När en fara nalkas reagerar människan med flockdjursbeteende. Eftersom ännu inga riktiga tecken på en katastrofal miljöförändring visat sig reagerar inte folk, det är först när tydliga tecken visar sig som vi kommer att handla. Att stänga av flygplanets motorer när vi är i luften leder till en krasch, vi måste landa mjukt. Lugnt och genomtänkt måste den negativa miljöpåverkan stoppas, redan idag.

Lovelock går kanske till överdrift när han föreslår hur man bör producera föda kemiskt från luft, vatten och mineraler för att inte genom jordbruk påverka jorden. Han har också en lång beskrivning över kärnkraftens förträfflighet som energikälla då den är säker och miljövänlig. Kärnkraften kan enligt Lovelock skona oss från den stundande "mörka tidsåldern" (Dark Age) i slutet på detta sekel. Vi kan genom kärnkraften upprätthålla en normal civilisation i väntan på en evig energikälla såsom sol och fussionskraft.

Inga personliga åsiker i ovanstående, men mycket faller inom ramen för vad jag själv tycker och tänker. Bättre med kärnkraft än limbokraft. Däremot anser jag inte att den mänskliga klimatpåverkan är så stor historiskt sett, däremot kan den bli väldigt stor framöver. Den mänskliga miljöpåverkan är bevisligen stor . Det kan man ju inte invända emot.

Miljöfarligaste ?

Igår kväll när jag satt och åt min medhavda pastasallad uppe på Mariaberget såg jag en gråbrun rökgasplym bortåt Lidingö. Jag hade väldigt svårt att förstå vad det var för stor punktkälla där. Några minuter senare hade den förflyttats, det var ingen punktkälla det var ett rörligt objekt - ett fartyg.

Rakt på sak: Sjöfarten är den mest miljöförstörande sektorn. På samma sätt som internationell flygtrafik så är den internationella sjöfarten svår att reglera. Fartygens energiomsättning är ofta lika stora som ett värmeverk för en mindre stad, men i regel ingen rening eller val av renare bränsle. Vissa åtaganden finns att i innerskärgård och vid hamnar använda lågsvavligt bränsle. På öppet vatten använder man billigast möjliga bunkerolja. För några år sedan fanns det planer på att bygga ett oljekraftverk i Stenungsund. Det kraftverket skulle med fullgod rening elda restoljor från raffinaderierna i området. Tyvärr blev projektet stoppat av "miljövänner" som nu låter dessa oljor eldas utan någon rening eller kontroll ute på haven.

Mer än dubbelt så mycket av det nedfall av svaveldioxid och kväveoxider över Sverige kommer från den internationella sjöfarten än vad Sverige själv bidrar med. Sjöfarten bidrar med en femtedel av totala nedfallet.

Finns det något att göra för en Bättre Framtid inom sjöfarten? Ironiskt nog så kör båtarna i vatten och saltvatten är ypperligt bra att använda vid rökgasrening. Att installera en havsvattendriven skrubber på ett fartyg skulle reducera utsläppen av framför allt svaveldioxid och stoft samtidigt som driftkostnaden skulle vara minimal.

Skillnaden mot flyget är stor. Flyget väljer omedvetet bästa möjliga bränsle. På ett fartyg finns gott om plats för avancerade rökgasreningsutrustningar om man skulle vilja, vilket flyget både av utrymme/vikt-skäl har begränsat. Jetmotorer har tekniska begränsningar att ta hand om avgaserna för rening vilket borde vara lättare med stjärnmotorer på propellerplan.

Av transporter är sjöfarten den mest energieffektiva och flyget det minst effektiva. På land är det självklart järnvägen som är effektivast. För timmer är det timmerflottning.

Jorddagen + 8 vägar

Idag är det internationella Jorddagen där man ska tänka på den påverkan som man gör på jorden. Har du tänkt på ditt ekologiska fotavtryck ? Hur stor yta av jorden påverkar du genom ditt vardagliga handlande? Din energianvändning ? - hur mycket skog behövs för att binda koldioxiden från din energianvändning ?. Din konsumtion av mat - hur mycket regnskog har huggits ner för att producera frityroljan till dina pommes frites ? Coca-colan - fosfatgruvan, övergödningen till följd av fosfatet ? Det finns även en sammanslutning av trossamfund som arbetar för miljön. Är några svenska frikyrkor seriösa ?

Mycket ägnas till klimatförändringarna och vad som kan göras åt det. Här en lista vad som alla kan göra för att minimera sin egen påverkan på den globala miljön. Det gäller ALLA.

1) BYTA - byta ut energislukande glödlampor till lågenergilampor. Lågenergilampor ger 4 gånger mer ljus än värme. En lampa används i regel för att ge ljus och då är värmen onödig. Lysrörslampor finns i olika ljusintensiteter. Vill man ha ett varmare ljus väljer man en sådan modell. Besparingen blir ca 75% Jag har lågenergilampor nästan överallt.

2) EKONOMIKÖR - Måste du köra bil eller är yrkeschaufför - kör defensivt. Ett förutseende körsätt spar minst 10 % drivmedel och därmed utsläpp. Katalysatorn kan arbeta effektivare vid ett lägre och jämnare avgasflöde. Tänk på att en acceleration 20 km/h motsvarar ett lyft på en våning och genom att motorbromsa sig fram till ett rödlyse mjukt kanske man inte behöver stanna och accelerera om igen. Naturligtvis kör jag så.

3) DITT BOENDE - Inte för uppvärmt, Inte för nedkylt. Energianvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler är en av de största sektorerna. Varje grad högre eller lägre temperatur motsvarar 5% av energianvändningen. Det motsvarar omkring 5-10 kWh per kvadratmeter och år som lätt kan besparas. Motsvarar ca 65 liter besparad olja för min lägenhet. Nu har jag dessutom luftvärmepump på fritidshuset - besparing ca 2500 kWh el.

4) TÄMJ KYLMONSTRET - kylskåpet är hemmets största enskilda elenergislukare. Ett gammalt absorbtionskylskåp kan sluka upp till 5 kWh per dag ett nytt kylskåp 0,5 kWh det kan motsvara en besparing på över 1500 kWh per år. På samma sätt som med rumstemperaturen spar man 5% per grad varmare man har, men tänk på att maten ofta är dyrare än elen. Jag gör av med ca 950 kWh totalt och valde att köpa en ny kyl-frys för 5500 kr eftersom elbesparingen blev större än bankens ränta på pengarna. Daglig besparingen var ca 0,5-0,7 kWh. Dessutom har jag ingen värme på i köket.

5) STÄNG KRANAR - Varmvattenkranen är lättast påverkbara energislukaren, den har hemmets största effekt - omkring 60 kW - lika mycket som behövs att lyfta en bil till Eifeltornets topp varje minut. Allmän sparsamhet på varmvatten, isolera ledningar, diska med så lite vatten som möjligt och inte med högre temperatur i tvättmaskinen än nödvändigt. Självklart spolar jag inte ned värme i slasken i onödan.

6) HANDLA EKOLOGISKT - Ett ekologiskt jordbruk använder inte handelsgödsel som är mycket energikrävande att framställa, men ännu är användningen av fossilt drivmedel högt. Se mitt tidigare inlägg.

7) KÖPA RETURPRODUKTER - papper gjort på returpapper och begagnade produkter minskar resursanvändningen i samhället. Här gör jag det inte särskilt medvetet.

8) VAR EN MINIMALIST - Man behöver inte köpa 21 st av samma sak när det räcker med en. Minimalismen gäller ju allt ovan nämnt. Här är jag ganska dålig många gånger. Häromdagen fick jag dock för mig att jag skulle köpa en bärbar musikspelare, tex Ipod, men jag insåg att det var onödigt. Jag kan lika gärna bränna en CD i mp3 format och lyssna på.

Det fanns två punkter till som inte gäller Norden. Dels att man kan plantera växter som skuggar huset så att det inte behöver kylas lika mycket och då ska man välja växter som inte konsumerar så mycket vatten. En annan punkt var valet av grön energi och att investera i grön energi. Investera kan man gärna göra, men att köpa sig fri från energibesparingar bara för att man betalar extra för förnybar energi är inte rätt taktik.

Snorkling i Skånska tropikerna

Växthuseffekten - högre temperaturer. Gud så behagligt !
Om 25 år är det varmt och skönt i Sverige, man behöver inte åka iväg på semester. Vi kommer ha det tropiskt i Skåne och Halland. Snorkla i Ystad och … Malariamedicin, översvämning i källaren - och jag som inte hade råd med försäkringspremien för tillägget.

Vad blir egentligen effekten av den globalt ökande medeltemperaturen ? Observera att jag skrev medeltemperaturen. Det är mycket möjligt att det kommer att bli kallare vintrar och över lag varmare övriga årstider. Somrarna behöver inte bli soligare eftersom molnigheten kommer att tillta och också nederbörden. Den ökande mängden vatten kommer öka naturkatastroferna och kostnader till följd av detta drabbar alla. Försäkringspremier kommer öka markant. Varmare kan också medföra andra ekologiska förutsättningar såsom myggor som bär malariaparasiter.

Vad har Gaia för mekanismer för att reglera ned den koldioxid som kommer från mänsklig verksamhet ? Mekanismer finns annars skulle ökningen följa utsläppen proportionerligt. De senaste tre åren har atmosfärens halt ökat 2,3 ppm, 1,54 ppm, respektive 2,6 ppm och är nu 381 ppm. Trögheten i systemet är stort, en stor del av koldioxiden går med jämvikt ned i världshaven, omblandningen tar tusentals år. En annan mekanism på norra halvklotet är hur långt norr eller söderut som lågtrycksbanorna går, den så kallade Nordatlantiska Oscillationen. Går banorna längre söderut vintertid blir det mindre blåsigt och mindre nederbörd, men kallare i Skandinavien. Så verkar det dock inte blivit i år.

Flyget miljöfara !

Ibland blir man väldigt förvirrad över internet. Häromdan gjorde jag en sökning på mitt eget namn och som vanligt hittar man hur många finska sider som helst med mitt namn, men inte mig. Förvirrandet var att det fanns en person i USA med mitt namn. Det handlade om frun som var rörmokare - hon hette Mélanie. I Australien bekantade jag mig med en kanadensiska som hette just så. Var detta en alternativ framtid för mig? Att jag skulle ha flyttat med henne och gift mig i USA och vi skulle ha varit rörmokare ? Om jag inte hade åkt hem dagarna efter att jag träffat henne…

Flygplans påverkan på miljön är ofattbart stor på många plan och det tillåts ske utan någon politisk åtgärd. Flygbränsle är helt befriat från skatter och miljöavgifter världen över. Priset ligger på runt 4,50 SEK per liter. Flyget som sådant är det minst energieffektiva sättet att transporteras. För att förflyttas måste man först lyfta gods, passagerare och flygplan 10 000 meter. Lägesenergin blir 2 kWh per person. Flygplansmotorer saknar alla typer av rening. Avgaserna släpps ut i mycket tunn luft så att halterna av skadliga ämnen blir mycket höga. Kväveoxider släpps ut nära ozonskiktet och kan lätt bryta ned ozonet, värst var Concorde. Partiklarna utgör kondensationskärnor och skapar både skuggningseffekter av jorden och hämmar utstrålningen, dvs växthuseffekt. Något alternativt bränsle för flyget känner jag inte till. Flyget är så ineffektivt till sin natur att de måste ha effektivast möjliga bränsle, flygfotogen har över 11 kWh/liter mot bensin ca 8,5 kWh/liter. Att köra på metanol skulle kräva dubbelt så stora bränsletankar eller halverad räckvidd och vem vill mellanlanda fyra gånger på en resa till Australien ?

Finns det någon hållbar framtid för flyget ? Tekniken utvecklas och framöver kommer snabba flygresor ovan atmosfären göras. Där är luftmotståndet minimalt och gravitationen gör energiåtgången lägre. Inga avgaser kommer tillåtas att släppas ut ovan troposfären.

Omredigerad 2007-04-16 - tagit bort idéer om drivning som jag av fysiker fått förklarade som omöjliga.