Alger

Jag är övertygad om att inom fem år kommer andelen biobränslen för landsvägsfordon vara i majoritet framför de med fossilt ursprung. Idag finns E85 som till sitt fysiska ursprung är till största delen biobränsle. Om fem år kommer E85 vara lika vanligt som 96 oktanig bensin idag, FT-diesel och bensin kommer vara lika vanliga och biogas kommer vara som E85 idag.

Flera stora aktörer på marknaden har börjat bygga för tillverkning av biobränsleproduktion. Preem bygger en anläggning för diesel från skogsråvara i Piteå. Shell forskar på att producera diesel från alger. Alger kan ge nära 50 kubikmeter diesel per hektar, jämfört med vete ca 4 !

Alger hade jag idéer om för ett antal år sedan. En vision om att odla alger i glasförsedda trycksatta dammar i öknen. Att kontinuerligt filtrera bort biomassan, omvandla den till biogas och återföra näringsämnena till dammarna. Biogasen transporteras genom pipeline.

Shell menar att med alger hotar man inte livsmedelsproduktionen, vilket man gör om man använder spannmål, sockerrör eller palmolja. De två senare hotar också regnskogarnas existens.

Algerna kan antingen användas för att producera ren biomassa, avge gas eller olja. Alger som producerar en form av råolja uppges kunna ersätta konventionell råolja.

Många tror att vätgas blir framtidens energibärare. Det tvivlar jag på. Vätgasen är högexplosiv och läcker genom ledningar. Atomerna är så små att de tar sig förbi molekylerna i rörledningen. Vätgas lämnar jordens atmosfär så vi stöter i så fall på ett nytt framtida miljöproblem "earth depleation" - utarmning av jorden - hela planeten. Vätgasen är lätt att använda i bränsleceller, men det går lika bra med metan, dvs naturgas och biogas. Vätgasen har ingen infrastruktur, men det har den konventionella gasen. Framtidens energibärare är naturgas i form av biogas. Ser man ett längre perspektiv är det återigen elektriciteten, men det är först efter några årtionden av energieffektiviseringar. El ska och kommer bara att användas högvärdigt.

Det finns alger som producerar vätgas och den kan användas som råvara vid produktion av el eller metangas tillsammans med koldioxid.

Det höga oljepriset gör tidigare dyra tekniker lönsamma. En självreglerande ekonomisk mekanism utan tanke på miljön. Tillgång och efterfrågan.

Snart kanske Östersjöns algblomningar är förutsättningen för en ny form av oljeutvinning på Gotland ?

Lika platt framtid !

Nutiden är ganska platt. Platt-TV och plattskärmar. Dataskärmarna har inte blivit mycket större och energivinsten har blivit rejäl. Från runt 100 W för en konventionell skärm till 30-40 W för en plattskärm. Inom TV-området har istället storleken ökat till kanske det tre- eller fyrdubbla. Det är inte ovanligt att en plasma-TV drar 500 W. Min 43" i energisparläge drar runt 200 W jämfört med min tjock-TV 28" på 60 W. Den sålde jag för symboliska 200 kr.

Ny teknik är på intågande. Genom att använda LED - lysdioder - som bakgrundsljus förbättras både kontrastförhållandet och energiförbrukningen. Elanvändningen uppges vara 60% lägre än dagens teknik. Så en sjyst TV med förbrukning runt 100 W känns som ett steg på vägen.

Kanske är det ute med platskrävande TV-burkar ? Framtiden kanske mer är en duk och en projektor i taket. Det finns redan nu LED-projektorer på 80 W för bild på 80". Brinntiden på lampan (dioden) är ca 20 000 h. Nya kommer med bättre upplösning och 30 000 h.

Liten kartong --> mycket mat

För någon vecka sedan gav jag mig på att göra egen tofu från sojaböna till färdig vara. Ganska mycket jobb men extremt mycket mat - veganmat, särskilt av allt vid sidan om. Här lite recept och tips.

Jag anpassade receptet för hela förpackningen (500g) vilket blev lite onödigt mycket. Det fick inte plats i matberedaren och bara hälften av mjölken fick plats i kastrullen vid ystningen. Därför rekomenderar jag att ta hälften av mitt recept:

Först sojamjölk

500 g sojabönor
4 liter vatten

Blötläggning i rejält med vatten 10 timmar. Byt vatten några gånger. Låt inte bönorna ligga i för länge då de riskerar att surna.


Häll av vattnet och mixa bönorna till en fin puré, tillsätt eventuellt lite vatten. Under tiden kokas vatten upp i en stor gryta. När vattnet kokar rör man ned purén lite i taget. Det skummar som en fluffig grädde. Koka upp. När skummet börjar resa sig i grytan så släck lågan. Låt stå 10-15 minuter och koka upp igen.

Bönresten som kallas Okara filtreras bort. Den sparas med fördel och kan användas till annat, lite förslag nedan. Jag använde en ny chifoniet-diskduk i en större sil. Mjölken kyls i vattenbad och kan sparas 4-5 dagar i kylen. Jag använde hälften för att ysta till tofu.

Här gjorde jag en tripp på stan med brorsan så man behöver inte göra allt i ett svep.

Tofu

2 liter sojamjölk, varm eller avsvalnad
3 dl vatten
2,5 msk äppelcidervinäger

Koka upp sojamjölken och blanda under tiden värmt vatten och äppelcidervinäger. När sojamjölken nästan kokar stäng av spisen och rör lugnt ned 2/3 av ystlösningen. Låt stå 5 min. Har inte allt ystat sig så blanda i resten. Ös ut med hålslev eller häll försiktigt genom duk och sil. Pressa ut så mycket vassle som möjligt och ställ någon tyngd uppepå .

Tofun ska kunna förvaras i vatten i kylskåpet över en vecka, men min tofu löste upp sig i vattnet så jag fick pressa ut vatten igen och förvarade den istället inrullad i Gladpack (av märket Clas Olson).
Sojamjölken använde jag till gröt, kaffe, men fungerade bäst i Rooibos-te. Tofun använde jag i wook tillsammans med ingefära, vitlök, lök, zucchini och minimajs.

Okaran

De mixade sojabönorna utan "mjölken" är väldigt proteinrika och kan rostas eller användas som de är vid kokning. Jag använde dem som köttfärs vid en köttfärssås gjord på lök, vitlök, krossade tomater, okara, kryddor, framför allt oregano.

Vasslen använde jag vid brödbak. Även okara blandade jag in i brödet genom att minska mängden mjöl i receptet.

En väldans massa mat och billigt var det.

Väderstationen

Dags för en utvärdering av min Irox Prox USB som jag köpte för snart ett år sedan. Väderstationen är lite si och så. Inget som jag rekomenderar. Den har ett inre minne och loggar väderdata var 10:e minut (går att ställa in som man vill). Att tanka över det till datorn tar eviga evigheter och stänger man av tappar man värdena som inte laddats över. Den slukar rejält med batteri och resettar sig om det tar slut. Nätadapter är ett måste. Man kan köpa väderprogram för runt 500 kr - vilket är lite väl dyrt så jag kör på oregistrerat och får bara en excel-lista som jag vid tillfälle kan behandla. Nej, jag är inte riktigt nöjd med den och rekomenderar således inte andra att skaffa den heller. I vare fall inte till ett fritidshus. Det finns säkert bättre versioner och teknikutvecklingen går framåt.