Koldioxidkalkyl 2015

Sammanställt förra årets statistik och här kommer koldioxidkalkylen.

Det har blivit mer prat om matvanornas inverkan på bidraget av fossil koldioxid. Jag har inte gett mig in på att försöka få siffror på matens inverkan, men anser mig äta mindre kött än genomsnittet. Det jag sammanställer är främst energianvändningen, dvs sådant som lätt kan begränsas med vana och teknik:

El Fritidshuset: 2345 kWh á 0,083 kg = 194,6 kg

El villan: 12767 kWh á 0,083 kg = 1059,7 kg

Solel såld Fritidshuset: 1047 kWh á -0,289 kg = -314 kg

Solel såld Villan: 702 kWh á -0,289 kg = -210,6 kg

(Nordisk elmix 83 g/kWh, för såld solel räknas 1/3 som ersatt marginalel 700 kg/kWh)

Summa koldioxid från el = 729,7 kg Min andel 632 kg

Bränt olja och diesel villan: ca 207 l = ca 2000 kWh

Olja 160 l á 2,69 kg = 430 kg

Diesel 47 l á 2,82 kg = 132,5 kg

(oljebrännaren har sugit en hel del luft som oljemängdsmätaren mätt när tanken var nästan tom eller när jag körde från dunk. Mängden är ganska ungefärlig). Totalt 562,5 kg

Man kan räkna på att man ersatt omkring 1850 kWh el vilket skulle ha gett 535 kg koldioxid vid 1/3 marginalel. 50% räknas som ersatt marginalproduktion -267,5 kg. Netto 295 kg

Kört egna bilar: 1152 mil

Tankat gas: 344,4 kg á 1,47 kg = 506,3 kg

Tankat bensin: 32,16 l á 2,71 kg = 87,2 kg

Tankat diesel: 127,83 l á 2,82 kg = 360,5 kg (266 mil)

Totalt fossil koldioxid bilkörning: 954 kg

Väldigt lite samåkning, 95 % på mig = 906 kg

 

Inga flygresor i år heller, men en färjeresa till Gotland t o r á 80 kg koldioxid = 160 kg

 

TOTALT FOSSIL KOLDIOXID: 1993 kg

Tillkommer min andel i samhällssektorn och matproduktionen.

koldioxidkalkyl 2014

Lite senare än vanligt, men här kommer förra årets koldioxidkalkyl.

 

Jag har flyttat till egen villa så det är både för lägenheten, fritidshuset och villan. Körde en hel del mer med bilen än vanligt och nästan bara ensam. Väldigt lite samåkning. Det går nog jämt upp med det jag åkt med andra.

 

 

Elförbrukning, totalt 12700 kWh nordisk elmix á 100 g CO2/kWh = 1270 kg CO2

 

Telinet och Telge påstår att de bara har förnybar el. Elsystemet är för hela Europa så marginalelen är alltid kolkraft eller liknande. Vad man betalar för är inte samma sak som det man i verkligheten bränner.

 

Sålde ut 1100 kWh solel som ersatte -440 kg CO2 (50% nordisk elmix och 50% marginalel).

 

Eldade 46 liter olja, gav 117 kg CO2 men sparade ca 420 kWh el på marginalen á 0,700 kg motsvarande -294 kg CO2. Eldade en massa ved också som sparade utsläpp från elproduktion, men samtidigt släpper man ut massa klimatgaser från eldningen så den besparingen får gå jämt ut.

 

Uppvärmning lägenheten halva året: 230 kg CO2

 

Stadsgas 63 kbm á 1,22 = 77 kg CO2

 

Bilkörning. Fordonsgasen har börjat säljas i kg. Använder nya siffror, där fossila andelen i ren biogas räknats upp. (Gröna bilisters miljöbilsfakta 2012) Biogas 1,13 kg/kg och naturgas 3,11 kg/kg. Klassar mackar beroende på förmodat ursprung mellan 51% och 100%. Genomsnittligt utsläpp 2014 blev med nya siffrorna 72,5 g/km. Jag körde 1437 mil så 1040 kg CO2.

 

Ingen flygning

Totalt: 1883 kg

Ett OK värde tack vare ingen flygning och avdrag för alternativa energiformer. 2015 blir det mindre bilkörning,

Koldioxidkalkyl 2013

Mitt personliga utsläpp med undantag för maten, dvs huvudsakligen från energianvändningen.

Boendet, fjärrvärmen för minlägenhet är svår att veta exakt. Som schablon borde den ligga på ungefär 129 kWh/kvm. Jag gör av med lite varmvatten. Ingen varmvattencirkulation så den är i regel kall eller ljumen. 19,11 kbm motsvarar ca 665 kWh eller 15 kWh/kvm. Totalt omkring 5800 kWh. Vad utsläppet per kWh är vet jag inte, men räknar man på 80 g/kWh blir det 465 kg.

Elanvändning. Hemma 543 kWh, fritidshuset 3091 kWh. Fram till Juli vindkraftsandelar: 0 kg, från Augusti nordisk elmix 1214+240 á 125 g/kWh = 182 kg.

Producerad solel räknas som avgående 50% nordisk elmix och 50% marginalel 700 g/kWh, dvs 1207 kWh á 412 g = -497 kg. Den egna använda räknas som avgående nordisk elmix (det jag annars skulle ha köpt) 530 kWh á 125 g = -66 kg

Bilkörning. Tankat 675 kbm fordonsgas och 30 liter bensin. Snitt ca 51 g fossil CO2/km. Egentligen inte allt som privat körning men räknar det som samåkning, 50% på mig. 1200 mil ger 255 kg på mig.

Stadsgas hemma 133 kbm á 1,22 kg/kbm = 162 kg

Flygresorna är den största boven. Island via Amsterdam t o r 890 kg och London t o r 340 kg.

http://www.climatecare.org

 

Sammanlagt: 1731 kg.

 

Det är väldigt lite jämfört med tidigare år tack vare avgående från egen elproduktion. Hade jag inte åkt flyg hade det varit extremt lågt. Stadsmänniskor utan bil som inte flyger kan ligga väldigt hållbart. Särskilt om de också är vegetarianer.

År 2014 blir sämre. Jag kommer en stor del av året bo ensam i en stor villa, elda olja och kanske också göra en flygresa. Bilen säljer jag och kanske köper en billigare begagnad som då inte är med miljöbränsle. Gissningsvis hamnar jag på 3750 kg. Vilket ändå är normalt. Bara en resa till Thailand är bortåt 3,5 ton.

Koldioxidkalkyl 2012

Jag har inte varit mer medveten i år än tidigare, jag skördar bara frukten av tidigare års medvetna koldioxidanpassning. Jag kör gasbil, köper bara el från vindkraftverk som jag är delägare i, har biobränsleeldning och bergvärme. I år har jag investerat i en fotovoltisk anläggning, dvs solceller. Den kom i drift så sent på året att den bara producerade omkring 6,5 % av årets elförbrukning. Hemma har jag ett nytt A+++-kylskåp. De största lasterna var som vanligt flygresor. Jag var två gånger till Skottland. Den ena gången privat, den andra gången som konferensresa med jobbet. Givetvis kunde jag ha avstått så jag räknar 50% på mig själv. Två t o r flygresor till Åland i tjänsten räknar jag inte som personliga, utan de ingår i samhällssektorns utsläpp. Den sektorn utgör omkring 2 ton CO2 per person och år.

Bilkörning 1250 mil med ett snittutsläpp på 48,2 g CO2 per km, av 765,7 Nm3 fordonsgas, mestadels biogas och 40,3 liter bensin. En hel del samåkt så min andel 66% - 398 kg CO2. Viss samåkning med andra, gissningsvis 30 mil á 1 liter milen och 4 i bilen ger 17 kg CO2.

Elförbrukning hemma 529 kWh á 0 kg = 0 kg. Här har jag ett överskott då vindkraftandelen är på 1000 kWh. Stadsgas är till största delen fossil. 126,7 kbm á 1,22 kg CO2/kbm = 154 kg CO2. Det finns en energideklaration för mitt hus som säger 129 kWh/kvm. Det är väldigt lågt vilket beror på att många lägenheter stod tomma. Jag räknar uppvärmningen som 125 och varmvattenanvändning utöver. Det skulle ge omkring 6000 kWh fjärrvärme á 80 g/kWh (osäker siffra) = 480 kg.

Till fritidshuset behövdes det ca 4000 kWh el och ca 280 kg pellets för uppvärmningen plus en del ved. Enbart andelsägd vindkraft. Jag kan räkna såld solel som avdrag, men jag fick inte mätning av såld el förrän i början av december så jag vet inte mängden. 0 kg CO2.

Flygresor – Stockholm-Amsterdam-Glasgow-Islay x 2 x 1,5 (50 % på samhällssektorn enligt ovan) = 1020 kg CO2 enligt http://www.carbonneutralcalculator.com/flightcalculator.aspx

Totalt personligt utsläpp: 2069 kg fossil koldioxid.

(exklusive mat och köpta varor)

Inte under två ton 2012 heller. Suck ! 2013 kanske. Om jag räknar producerad försåld solel som nordisk elmix (eller på marginalen) och inte flyger för mycket (önskar att åka till New York med sällskap dock). Mindre bilkörning och kanske flytt till lägenhet utan stadsgas. (ja, jag älskar den, men är ganska trött på den också). Borde ge under 2 ton.

Ny framtid ?

Satt och läste en PDF som jag hittade på internet om källsortering. Det är lite fascinerande att läsa att man ska slänga en fotoblixt tillsammans med mineralullsisolering och gipsskivor, även bestick ska slängas direkt till deponin. Om jag har en krokig gaffel eller en tuss med stålull så ska jag gå ned till grovsoprummet med dem. Engångstallrikar ska slängas i komposten och kuvert ska eldas. Ben är organiskt avfall – är det bordsben de menar ? Vad är korrekturläsning ?

Idag var jag på en internetdejt igen, bra länge sedan senast. Hon var ungefär som förväntat, men lite reserverad och mindre snygg, men mysig. Får se om hon hör av sig, jag kommer troligen inte göra det. Men man vet aldrig hur jag smälter henne.

På jobbet har det varit lite enformigt på senaste tiden. Äntligen har jag fått börja med något som varit anledningen till att jag över huvud taget sökte mig till branchen. Energieffektiviseringar. Att få en byggnad att minska sin oljeanvändning med 20 kbm per år eller rent av byta till pelletseldning och minska de rörliga kostnaderna med 375 000 kr per år, eller 80%. Att man tappat den direkta miljökontakten och den intellektuella närheten är väldigt tråkigt. Det kan göra att jag i höst söker mig till någon annan arbetsgivare.

Mitt mål om att minska mina fasta kostnader med 1000 kr per månad kommer jag inte klara. Däremot har jag löst CSN-lånet för tredje gången gillt. (Hoppas jag).

Väntar med spänning på år 2011 års värden så att jag kan räkna ut koldioxidvärdet. Jag vet att jag sänkt rejält, men vet inte vad jag hamnade på.

Stoppa onödan !

Jag är ju egentligen inte emot kärnkraft. Jag tycker inte att den ska byggas ut – bara användas effektivare. Det är ingen hållbar lösning för framtiden, men idag en av de bättre källorna till energi. Den bästa energikällan är negawatten som man brukar säga, dvs negativ energi – besparingar.

Nästan all kärnkraft i Sverige är i onödan. På mindre än tio år skulle alla reaktorer i Sverige kunna avvecklas. Åtgärderna är: I Sverige finns 100 000-tals hus med gamla fläktar med ineffektiva motorer, byter man dessa till moderna EC-motorer kan man stänga minst en reaktor. Byter man alla cirkulationspumpar till tryckstyrda av energiklass A och hissmotorer till moderna kan man stänga ytterligare en. Fortsätter man med att byta gatubelysningen till LED stänger man en till och hela Forsmarks driftpersonal blir arbetslösa. Förbjuder man elpannor och ersätter dem med bergvärme, fjärrvärme eller biobränsleeldning och ersätter direktverkande el med vattenburet eller luft-luftvärmepumpar kan man stänga ytterligare nästan två reaktorer. Med LED-belysning hemma, effektiva A+++-kylskåp effektiviseringar inom industrin så stängs resten av Ringhals. Nu bara Oskarshamn med två reaktorer som kan ersättas genom att bygga ut vindkraften och kraftvärmeverk. Nästan allt går att effektivisera bort, men är det så att vi ska stänga kärnkraften ? Är det inte bättre att istället stänga ett 20-tal kolkraftverk ?

Koldioxidkalkyl 2010

Nu är det dags att summera förra årets bidrag av fossil koldioxid. Jag har gjort en del effektiviseringar, främst byte av bil och köp av vindkraftsandel även hemma. Tillkommer gör givetvis bidraget från mat, jag äter ändå anpassat med en stor del helvegetariskt. Samhällets bidrag tillkommer också som jag inte kan påverka i så stor utsträckning.

Elanvändning hemma: 803 kWh vindkraft från 1 juli 418 kWh resten nordisk elmix = 39 kg CO2, fritidshuset: 4719 kWh, 4000 kWh vindkraftandelar resten nordisk elmix = 72 kg CO2, min andel 50 %.

Stadsgas 116,9 kbm x 0,84 kg = 98 kg CO2

Lägenhetens varmvatten och värme mäts inte separat och jag går på schablon för ett liknande 1920-talshus då mitt inte ens har energideklareras än. Samma som tidigare år då jag fortfarande medvetet håller 17-18 grader i rumstemperatur och är sparsam med varmvatten = 568 kg CO2.

Bilkörning 1376 mil med två bilar. Diesel ca 246 liter x 2,54 kg = 670 kg. Fordonsgasens biogasinnehåll är okänt så jag har räknat biogasinnehållet till 60 % i Stockholm och Gävle, 100% vid reningsverket i Bromma, 50% där OK/eon anger det till det och 100 % i Västerås, Sala, Uppsala. Totalt räknar jag de 483 Nm3 jag tankat och de 60,5 liter bensin som 499 kg fossil koldioxid, min andel 75%. Totalt 1169 kg – ett snitt på ca 85 g/km. Min andel 75 % då viss samåkning sker. Kör lite för mycket både för ekologin och ekonomin.

Ett av de största bidragen blev mina flygresor. Jag valde att flyga till Kiruna då jag hade tänkt springa midnattsloppet och för att hinna var det tvunget. Nu blev det så att jag inte sprang loppet så jag får skylla på att eftersom flyget är internationellt subventionerat så var det billigare än tåget.

Glasgow, Skottland ca 450 kg och Kiruna ca 250 kg.

Av fritidshusets energianvändning på 21531 kWh var 4719 kWh el 2894 kWh pellets (603 kg) resten gratisenergi från solen och berggrunden. Totalt fick jag in 3778 kWh värme från solen. Utöver det har jag eldat en hel del engångspallar i braskaminen som inte är mätt eller uppskattat då det är gratisenergi direkt.

Totalt min andel:
Fritidshuset: 36 kg
Lägenheten: 705 kg
Bilen: 877 kg
Flygresor: 700 kg.
SUMMA: 2318 kg

Framtidens bondesamhälle

Jag har tidigare nämnt begreppet energibönder. De är än så länge väldigt ovanliga. Tanken att bönder ska rikta in sig på att odla energigrödor för att själv, lokalt eller mer centralt röta grödan till biogas. Gasen säljs som energi allt annat återförs till åkern för att näringen helt ska bli kvar på gården. Det enda som lämnar gården är kolet som växterna med fotosyntesen lagrat, ingenting behöver köpas in till gården.

Energigrödor är växter som har en förmåga att lagra in mycket biomassa. Det kan vara rörflen, elefantgräs, jordärtskocka eller industrihampa. Skördarna i större delen av Sverige kan bli minst 20 ton torrsubstans av biomassa av industrihampa per hektar åkermark, ofta mer. Vid rötning blir biogasutbytet omkring 275 Nm3 per ton torrsubstans.

Totalt 5500 Nm3, motsvarande 53,3 MWh fordonsbränsle

I Sverige använder landsvägstrafiken 84 TWh bensin och diesel.

Det skulle behövas 1,57 miljoner hektar jordbruksmark för att ersätta all fossil bensin och diesel med biogas, BGTL (Biogas to liquid) om inga energieffektiviseringar samtidigt görs. Nya bilar förbrukar i regel mindre drivmedel än äldre. Det skulle inte vara orealistiskt att räkna med mer än 40% effektivisering med gas, diesel och hybriddrift i framtida fordon. Med andra ord 1 miljon hektar.

I Sverige finns omkring 3 miljoner hektar jordbruksmark. En tredjedel av all idag nyttjad jordbruksmark skulle behövas för att helt ersätta de fossila drivmedlen. En stor del jordbruksmark utnyttjas dock inte längre.

Skulle man lägga en avgift på 1 kr per liter bensin och diesel för att subventionera böndernas omställning skulle de få 9000 kr per hektar i bidrag för odling och rötningsanläggningar. Samtidigt skulle det alternativa bränslena vara mycket mer eftertraktade om de får ett lägre pris. Jag skulle inte ha något emot att betala en krona extra för en hållbar framtid för både miljö och landsbygd.

Gas är dessutom den enda hållbara energibäraren för framtiden. Dagens stadsgasnät från 1800-talet har en överföringsförlust på omkring 3 %, nya har ingen signifikant överföringsförlust alls. Idag har fjärrvärmenäten en förlust på 5-20 % av nyttjad energi. När flerfamiljshus och även villor renoveras görs tilläggsisoleringar, värmeåtervinning och andra energieffektiviseringar. Samma förluster fortsätter i kulvertarna, men mindre andel av värmen utnyttjas. Förlusterna ökar till 10-40%. För att få en hållbar energianvändning måste man byta till gas som dessutom med modern förbränningsteknik har en verkningsgrad över 100 %. Utöver det kan man driva en absorptionsvärmepump med gaspannan och få 200 % nyttjandegrad.

Pysslar

Jag borde göra annat (söka jobb, göra skolrester, plugga till omtenta mm), men jag har inga problem att sysselsätta mig.

Nu har jag återaktiverat mina gröna fingrar och köket och numera även rummet är fyllda av krukor med groende fröer och små hjärtblad som börjat titta fram. Till och med kylskåpet har fröer på groning. Juglans nigra, Fatsia japonica, Coffea arabica, Gymnocladus dioicus, Larix desidua, Ginko biloba, Leonurus cardiaca, Nicotiana rustica, N. tabacum och Humulus lupulus. Kaffe hade jag för några år sedan sådda från kaffebär plockade på botanikum på SU. De dog dock för ett par år sedan så jag hoppas på att dessa gror och mår bättre.

Kanske jag skaffar ett växthus nästa år, om jag kommer ha tid att använda det. Det är ju klart en stor förutsättning. Ett varmväxthus, isolerat vinterväxthus i kanalplast med värme och belysning - kanske ?

Jag har funderingar på att byta bil. Det är egentligen ganska onödigt, men jag skulle behöva en dragkrok och takräcke. Dessutom vill jag ha möjligheten att köra med minimal miljöpåverkan och göra ett slag för framtiden. Det enda valet är då Passat ecofuel. Den är dock ganska dyr. I jämförelse med nu så skulle det kosta sådär 1400 kr mer per månad totalt. Det finns två jag väljer mellan, en begagnad med massa extra tillbehör (nödvändiga och onödiga) och automat eller en helt ny manuell utan tillbehör som jag vill ha. Automat är bekvämt men inte så roligt, ekonomikörningen är svårare, men enligt europeiska testcyklerna drar en 7-växlad DSG-låda inte mer än en manuell. Det är dock idealiska förhållanden så hur verkligheten ser ut vet jag inte. Jag brukar ligga 5-10% under förbrukningen för blandad körning. Ett annat krux är tillgången på biogas idag. Räckvidden är ca 45 mil och det är precis vad det är till och från fritidshuset. Det finns tankställen på vägen och snart i Sala och Gävle så det är inga större problem. Vill man däremot iväg på en tur blir det lätt tvunget att köra på bensin. Då gas och framförallt biogas är bästa möjliga bränsle vill jag bidra till efterfrågan och det lär bli mycket vanligare om några år. Fler produktionsanläggningar och tankställen. Det pratas om Falun, Avesta och Hedemora och då är jag helt omringad och kan spontantanka. Priset är ju en fråga. Bensin och diesel beror på skatter och världsmarknadspris, gasen styrs av efterfrågan och höga investeringskostnader initialt. Transporter av gas är dyra i Stockholmsområdet och andra platser som saknar ett naturgasnät. Om naturgas-/biogasnätet byggs ut blir transportkostnaderna noll och bara el till kompressorn på stationen utgör en distributionskostnad. I Sverige kostar det omkring 7,50 – 8 kr per mil med gasbil, i Tyskland runt 3,50 kr där de lovat att inte höja skatter på några år.

Snart ska jag fortsätta med förra årets arbeten på fritidshuset; göra klart källarhallen, måla och sätta upp radiatorn, koppla in styrning och pump för frikylan och kanske köpa och sätta ut en hushållskompost i trädgården. Plantera lite också så klart.

Årets koldioxidkalkyl 2009

År 2009 fortsatte jag med mina energieffektiviseringar vid fritidshuset med ventilationssystem med värmeåtervinning (FTX) och bergvärme. I början av året gjorde jag av med mer el än vad jag egentligen behövde då jag ville utnyttja den vindkraft jag betalade för. Totalt inköpt energi var 5358 kWh el och 1578 kg pellets, dvs 7575 kWh. Om man räknar 10% av vindkraftelen som nordisk elmix á 0,1 kg CO2/kWh bidrog fritidshuset med 54 kg fossil koldioxid. Min andel 50%.

Hemma i Stockholm gjorde jag av med 759 kWh el nordisk elmix 76 kg fossil koldioxid. Ingen marginalel räknad då jag inte kan spara nämnvärt mycket. All el används högvärdigt, ingen elvärme, ingen elspis.

Fjärrvärmen räknar jag med samma värden som för 2008, dvs 568 kg koldioxid. Jag har fortfarande runt 17 grader inne och är sparsam med varmvatten.

Stadsgas gjorde jag av med 127,6 kbm, motsvarande 574 kWh. Det anges till 107 kg koldioxid. Det som kan anmärkas med stadsgasen är att den har enormt låga överföringsförluster, omkring 3% jämfört med runt 8% för både fjärrvärme, el och dricksvatten. Trots att läckande gas har större miljöpåverkan än förbränd gas så är totalutsläppen låga.

Det som utgör mitt största bidrag med fossil koldioxid är naturligtvis bilen. Jag körde 1185 mil privat och brände 580 liter diesel á 2,54 kg/liter = 1475 kg. Min andel runt 80%. Jag har samåkt med andra och bidragit till omkring ytterligare 20 liter. Min andel: 1230 kg.

Summa
Fritidshuset: 27 kg
Lägenheten: 751 kg
Bilresor: 1230 kg

SUMMA personligt koldioxidutsläpp: 2008 kg
En minskning med nästan 10% jämfört med föregående år.
Tillkommer gör utsläpp till följd av matval (äter mycket helvegetariskt) och samhällets bidrag.

Tilläggas kan att jag aktivt genom jobbet har gjort varaktiga småskaliga elbesparingar på omkring 5000 kWh per år (stand by/många bäckar små...) och aktiva på minst 10 kWh per arbetspass. Totalt motsvarande 4500 kg koldioxid i marginaleffekt. Inte bara fritidshuset är klimatneutralt utan hela jag. Men bilen måste jag åtgärda framöver. Troligen blir det en biogasbil.

Tillfälle till utvärdering.

Hur fungerar mina investeringar ?

Nu hade jag tillfälle att vara ett par dagar i fritidshuset samtidigt som det inte är varmare än -20 grader någon gång.

Pelletspannan vet jag att den fungerar bra. Rejält med vit rök hela tiden när det är såhär kallt.

Ventilationen har premiärkörts vid kalla förhållanden och fungerar utmärkt. Man känner verkligen att man sparar när avluften håller under -10 grader. Tidigare utan värmeåtervinning kanske +20 grader. Trots ökad luftväxling blir effektbesparingen över 1 kW och ca 10 kr per dag med 1/3 pellets och 2/3 bergvärme. Eftervärmningsbatteri är onödigt vid normal drift med full rumstemperatur, däremot går den in vid underhållsvärme med lägre rumstemperatur och luftflöde.

Bergvärmen har inte heller körts vid kalla förhållanden. Den klarar att leverera omkring 7 kW värmevatten (varmvatten via pannan). Köldbäraren / brinen från brunnen håller vid drift omkring +2 grader in och kyls till omkring -2 grader ut. COP ligger på ca 3,75 vilket är helt OK. Ingen elektrisk tillsats finns monterad.

Huset har krävt 5-8 kW beroende på om jag eldat, kört torktumlare, värmt upp huset från underhållsvärme eller motsvarande. Dessutom varmvatten. Det verkar som om huset behöver 60 W/kvm vid -22 grader. Det är ett 1980-talshus så det låter ganska mycket. Då har jag visserligen räknat de radiatorer som står på frysskydd som 1 kvm yta, dvs 110 kvm uppvärmt av 160 kvm. Den delen av källaren är nu +6 grader.

Sammanfattningsvis:

Ursprungligen - Direktverkande el är enkelt, kan inte frysa men luktar brännt, knäpper, bränner tapeter, är så varmt att det blir drag av uppåtstigande luft. Det är dyrt och orsakar höga koldioxidutsläpp kalla dagar. Jämförsvärde: 204 kr och 143 kg CO2 per dag.

Enbart pellets. Det kräver en hel del arbete med att fylla på säckar och sota ur pannan. Det finns pannor och brännare som har tryckluftssotning och givetvis bulkförråd för pellets. Priset blir dessutom lägre med bulkförråd. Med pellets blir det lite lokala utsläpp och transporter. Det är klassat som ett biobränsle och koldioxiden som frisläpps har bundits upp de senaste 5-70 åren. Jämförsvärde 100-150 kr och 1 kg CO2 per dag.

Som nu med 1/3 pellets och 2/3 bergvärme. Systemverkningsgraden på pannan varierar beroende på uttag (45-80%), Senaste tiden 66% på 0,5 ton. Bergvärmen är bekväm. Surrar lite dovt i källaren. Känns inte lika roligt när temperaturen måste upp och COP går lågt. Hålet kyls ned. Mitt värmesystem är ju extra lågtempererat och nu vid -23 är framledningstemperaturen runt 47 grader. DUT är -26 och där är normala 55, 60 eller 80 grader. Jämförsvärde: 66 kr med vindel annars 75 kr och 22 kg CO2 per dag.

Solkräm, sa valens mat.

Numera har jag inte tid med mitt miljöintresse. Än mindre naturintresset – att repetera floristik och latinska namn är det dåligt med. Man repeterar ju de växter man ser på vägen, men de man inte kommer ihåg kollar man aldrig upp i Kroken. Idag däremot såg jag "An Inconvenient Truth" igen, den filmade power point-presentationen. Massa fakta som man kritiskt kan granska.

Jag håller fortfarande med om att de antropogena effekterna av den ökade växthuseffekten är signifikanta. Men det finns ju ett antal frågeställningar:

Jag tror inte att koldioxidhalten idag är den högsta på 650 000 år. Den inneslutna luften i glaciärisarna anser jag inte utgöra ett representativt prov på dåtidens atmosfärs sammansättning. Luftmolekylerna kan diffundera fram till dess firnen blivit till is. Om isen någon gång smält eller nått trycksmältpunkten så att vatten bildas har luftmolekyler istället lösts i vattnet och kanske omlokaliserats.

Att ozonhålen skulle kunna ha en stor inverkan på klimatet och världens ekosystem har jag inte tidigare reflekterat över. Den ökade UV-strålningen vid polerna påverkar koldioxidkonsumerande växtplankton. De blir färre liksom djurplankton och smådjur som försörjer fiskar och valar. Antagligen sker samma skada på kvävefixerande mikroorganismer på land så att tillväxten blir sämre.

Man har inte kunnat avgöra om det är höga koldioxidhalter som gett högre medeltemperaturer eller om det är de högre temperaturerna som minskat lösligheterna i oceanerna. Den senaste värmeperioden startade för över 100 år sedan. Under den tiden har glaciärerna börjat smälta, hav värmts upp och människor mekaniserat. Koldioxidhalterna började inte mätas på 1800-talet så vi vet inte vilket som var först denna gång, men mycket tyder väl på att uppvärmningen startade före eller åtminstone samtidigt.

Från jordens midja

Allt handlar om matematik, eller som en sa en gång "man ska inte räkna för mycket för då kan man bli snål". Jag har väl fått kommentaren några gånger om att jag är snål. Tycker inte det själv då det inte drabbar andra. Jag är tvungen att vända på kronorna för de är för mig en begränsad resurs som går åt ibland lite väl fort.

I miljösammanhang är matematiken viktig. Energibesparingar ska optimeras och räknas fram. Halter av luftföroreningar ska avgöra skorstenars höjd för att halterna inte ska bli skadliga enligt dagens normer. Trafikens hastighetsbegränsningar beräknas utifrån antal bilar för att bullernivåer och avgaser ska hållas vid rimlig nivå. Allt enligt vad politikerna som folkets representanter tycker idag. Vad morgondagens invånare ska tycka tar man liten hänsyn till.

Här lite matematiska uppgifter vad världen skulle behöva göra för att inte bara stabilisera koldioxidhalten i dagens atmosfär utan även minska ned den till en hållbar nivå.

- Minska elanvändningen i alla hushåll, kontor och affärer med 25 %
- Minska 2 miljarder bilars bränsleförbrukning från 0,8 till 0,4 l/mil
- Kör 2 miljarder bilar 800 mil/år istället för 1600 mil
- Ersätta1400 stora kolkraftverk med gaskraftverk
- Installera 700 ggr mer solenergi än vad som finns idag
- Öka effektiviteten i 1600 kolkraftverk från 40 % till 60 %
- Installera 40 ggr mer vindkraft än vad som finns idag.
- Installera 80 ggr mer vindkraft än vad som finns idag för att producera gas till bilar.
- Fördubbla dagens kärnkraftsenergi som ersättning för kolkraft.
- Använd reducerad jordbearbetning inom allt jordbruk
- Stoppa all skogsskövling
- Installera kollagring vid 800 stora kolkraftverk

De 12 åtgärderna tycker jag är vettiga. Det finns naturligtvis massa fler saker som kan göras och framtida uppfinningar hjälper till. Varje åtgärd motvarar 4 Pg koldioxid och är en utsläppsminskning som behövs för att 2050 vara tillbaka på 350 ppm.

Första punkten om att minska elanvändningen med 25% borde gälla all energi. Att spara el ger tre gånger så stort resultat och kan man ersätta eldrivna kylmaskiner med frikyla eller sol- och gasdrivna blir besparingen ännu större.

En annan intressant framtidslösning för Europa är stora energiparker i Sahara. Elledningar som förser Europa med elenergi. Tack vare dess storskalighet skulle elpriset bli lägre än idag. Så vad väntar man på ? Det är ju dessutom en framtid för de oljeproducerande länderna (förutom Norge) när oljan inte längre går att sälja. Istället för elledningar skulle man lika gärna kunna tänka sig gasledningar som har högre överföringskapacitet utan förluster.

svart osynligt moln

Dags för årets koldioxidkalkyl:



2008 körde jag 1200 mil privat, dvs 575 liter diesel á 2,54 kg CO2/liter, kört mer ensam i år så 75% på mig = 1095 kg. Tagit pappas bil istället för min en gång, ca 40 liter bensin á 2,34 CO2/liter, en tredjedel = 31 kg.
Elanvändningen i fritidshuset överskred i början av året vindkraftsandelarnas produktion medan det under hösten/vintern istället ligger långt under vindkraftens ranson. Jag räknar 500 kWh januari-april som vindkraftsel. Vindkraften har knapast 100% reell täckning så 10% som nordisk elmix resten som utsläppsfri. Eftersom jag ökade upp min elanvändning ca 1200 kWh så räknar jag 50 % av ökningen som marginalel.

Förbrukning i fritidshuset januari – april: 4143 kWh (vind 1800 á 0 + marginalel 600 kWh á 560 g CO2/kWh + nordisk elmix 3393 kWh á 100g CO2/kWh) resten av året enbart vindkraftel, 10% nordisk elmix ger 215 kWh á 100 g. Totalt 696 kg koldioxid plus runt 500 kg pellets á 1,6 kg CO2/kg = 800 kg av biobränsleursprung. Min andel 50% = totalt 348 kg koldioxid.

Hemma gjorde jag av med 112 kbm stadsgas à 840 g CO2/kbm = 94 kg koldioxid. 795 kWh el högvärdigt använd, nordisk elmix = 80 kg koldioxid. Min värmeförbrukning är svår att gissa, men jag håller vintertid 17-19 grader inne och gör av med lite varmvatten så gissningsvis 6600 kWh fjärrvärme á 86 g CO2/kWh = 568 kg koldioxid.


Sammanräknat blir det ett personligt koldioxidutsläpp på 2216 kg

Mitt mål var att komma under två ton. Det klarade jag inte men det var nära. Bilen är som synes den värsta utsläppskällan. Ändå är det en bränslesnål bil som ekonomikörs.

Förra året fick jag fram 3,85 ton, värden för fjärrvärmen var konstigt låga så jag justerar upp det till 3,9 ton. Jag har minskat koldioxidutsläppet med 42 %. Det borde alla göra. År 2009 kommer jag med all sannolikhet öka upp det igen då jag lär flyga utomlands. En normal svensk bidrar i snitt med drygt 3 ton och lika mycket bidrar samhällssektorn. Om internationella flygresor är inräknade i det vet jag inte.


Hållbar nivå är runt 800 kg/person i snitt. Vuxna lär väl ha högre genomsnitt än barn och till åren kommet folk...


Länkar:

Koldioxidkalkyl 2007

Koldioxidkalkyl 2006

Nedanstående publicerat 2009-01-13 23:28:

Man kan ju göra en studie över hur mycket koldioxid som jag aktivt sparat:

Vindkraftsandelar i fritidshuset 6000 kWh á 0,1 kg CO2 räknat som nordisk elmix.

Luftvärmepump ca 3000 kWh marginalel á 0,77 kg CO2/kWh = 2310 kg

Pelletseldningen från i höstas 2250 kWh marginalel á 0,77 kg CO2 = 1730 kg

Solfångarna, ersatt ca 500 kWh el på marginalen = 385 kg CO2

Val av en snål dieselbil istället för Volvo V70 för samma körsträcka besparing 790 kg, varav ekonomikörningen ca 150 kg.

Gasspis istället för elspis 94 kg istället för 500 kWh marginalel = besparing 290 kg
I framtiden blir det biogas.

Totalt aktiv koldioxidreduktion 6100 kg.
Jag sopar upp någon annans ekologiska fotavtryck och gör inte ens ett helt själv.

miljökostnad

"man ska inte äta kött för det ger så mycket koldioxidutsläpp som försurar östersjön så att torsken dör". Det var ett uttalande av en yngre tjej som är vegetarian men gör ett tiotal flygresor per år istället för att ta tåget.

Det är en intressant inblick i hur medelsvensson tänker i miljöfrågor. En annan är att det är kostnader som styr handlandet och när kostnader nämns så tänker minst 99% på de ekonomiska kostnaderna och glömmer miljökostnaderna. Den ekonomiska termen kostnad betyder periodiserad utgift och förbrukning av resurs. När det gäller miljön är det exakt vad man gör – man tär på jorden som resurs och förkortar livet och livsbetingelserna på jorden. Utgiften, anskaffandet av resursen, skedde i vissa fall för flera miljarder år sedan.

Google har talat:
ekonomisk kostnad: 889 träffar
economic cost: 581 000 träffar
miljökostnad: 12 800 träffar
environmental cost: 237 000 träffar

I svenskan är en kostnad till 93% av ekonomisk art – hoppas inför 2009 att fler uppmärksammar att den minst lika mycket är av miljömässig art. Inom skogsbruket ska produktionsmål och miljömål likställas, varför är det inte så i hela näringslivet ?

Nej, jag har inte råd att köpa den för mina barnbarn ! Deras barnbarn ska också kunna åka skidor!

Pellets och sol i samverkan.

För drygt ett år sedan lovade jag att jag skulle lägga upp statistik från värmeanläggningen i fritidshuset. Solfångaren sedan i maj t o m oktober. Nu har den inte gett någonting, så jag har dragit ur stickproppen.

Det har varit lite pyssel med pannan. Den har körts i laddomgångar mot tekniktankens övre del, ca 300 liter per gång, därefter har pannan fått svalna av. 150 liter 60-80 gradigt vatten. Skorstenen är lite lätt överdimensionerad och draget är stort. Pannan kyls av fort. För att eliminera det har jag satt in en plåtklammer i dragluckan så att den inte stänger helt. På så sätt sugs mindre mängd luft genom pannan och den kyls inte av lika fort. Tidigare var pelletsbrännarens fläkt ställd på för lågt värde så att det sotade i pannan och förbränningen blev inte fullständig. Det blev väldigt uppenbart när all aska började glöda i askhinken. Askan var svart av oförbrännt. Förluster. Nu har jag justerat om fläkten och minimalt med aska bildas. Den är brunaktig och flygaskan gråaktig. Rökgastemperaturen ligger på mellan 125 och 160 grader beroende på dragluckans läge och effektläge.

Verkningsgraden på pannan mäter jag genom avgiven värme till tekniktank/tillförd pellets. Förluster sker förutom genom det oförbrännda genom värmeförlust genom skorstenen (genomströmningsförluster) och strålningsförluster till pannrummet. Detta är egentligen ingen förlust då det går huset till godo men det mäts inte. Avsvalningsförlusterna är stora då pannan ofta hinner svalna av helt mellan varje eldningscykel. När det var som sämst låg systemverkningsgraden på drygt 50%. Bara 50 % av energin i pelletsen nådde tekniktanken och husets radiatorer. Nu senast hamnade jag på nästan 79 %. Förhoppningsvis kommer jag över 80 % nu när laddning sker till hela tanken 750 liter. En eldningscykel varar i över 5 timmar och temperaturen i tanken höjs från under 20 till över 70 grader. I toppen 85 grader.

För säkerhets skull har jag elpatronen ställd på 30 grader ifall brännaren skulle få driftstopp.

Solfångaren levererade värme fram till Oktober. Vid sol gav den då energimässigt lika mycket som man gjorde av med i form av varmvatten men med temperaturen 30-40 grader.

Maj: 965 kWh (en stor del bortkylt av felinställd styrning)
Juni: 920 kWh
Juli: 907 kWh
Augusti: 406 kWh
September: 225 kWh
Oktober: 77 kWh

Under perioden har solen stått för 10-100% av värmebehovet. Inköpt energi har minskats och framförallt elenergin.

Baksidor. Naturligtvis finns det nackdelar. Solfångarens stora nackdel är ju priset. Min är betald och då finns bara fördelar. Möjligen så oroar jag mig lite för att det rinner in lite vatten under fångaren, dvs på pappen. Ska täta med silikon mellan plåtarna som sitter runt fångaren nästa år. Pelletspannan har fler nackdelar. Inte priset. Pellets kostar ungefär hälften mot el. Verkningsgraden är väl lite si och så. Pelletssäckar tar dessutom stor plats i källaren. Det stora problemet är lukten. Färsk pellets luktar en del terpentin i huset. Den har vädrats av sig nu. Röken luktar vid uppstart och om man kör glödhållning eller då det pyr vid utsläckning. Då sprider det dessutom en massa föroreningar. Eftersom jag kör mot ack-tank minimeras dessa driftfall. Glödhållning finns ingen anledning för mig.

Jag kör fortfarande luftvärmepumpen för huvudvärme på 2/3 av bostadsplanet, men testade att stänga av den och köra enbart vattenburet. På ett dygn gick det åt i snitt drygt 2 kW för att värma hela huset vid runt 0 grader ute och 20 uppe och 15 i källaren. Det tycker jag är ganska lite. Ventilationsförlusten var gissningsvis 500 W. Så det finns att vinna på värmeåtervinning på ventillationen.

Alger

Jag är övertygad om att inom fem år kommer andelen biobränslen för landsvägsfordon vara i majoritet framför de med fossilt ursprung. Idag finns E85 som till sitt fysiska ursprung är till största delen biobränsle. Om fem år kommer E85 vara lika vanligt som 96 oktanig bensin idag, FT-diesel och bensin kommer vara lika vanliga och biogas kommer vara som E85 idag.

Flera stora aktörer på marknaden har börjat bygga för tillverkning av biobränsleproduktion. Preem bygger en anläggning för diesel från skogsråvara i Piteå. Shell forskar på att producera diesel från alger. Alger kan ge nära 50 kubikmeter diesel per hektar, jämfört med vete ca 4 !

Alger hade jag idéer om för ett antal år sedan. En vision om att odla alger i glasförsedda trycksatta dammar i öknen. Att kontinuerligt filtrera bort biomassan, omvandla den till biogas och återföra näringsämnena till dammarna. Biogasen transporteras genom pipeline.

Shell menar att med alger hotar man inte livsmedelsproduktionen, vilket man gör om man använder spannmål, sockerrör eller palmolja. De två senare hotar också regnskogarnas existens.

Algerna kan antingen användas för att producera ren biomassa, avge gas eller olja. Alger som producerar en form av råolja uppges kunna ersätta konventionell råolja.

Många tror att vätgas blir framtidens energibärare. Det tvivlar jag på. Vätgasen är högexplosiv och läcker genom ledningar. Atomerna är så små att de tar sig förbi molekylerna i rörledningen. Vätgas lämnar jordens atmosfär så vi stöter i så fall på ett nytt framtida miljöproblem "earth depleation" - utarmning av jorden - hela planeten. Vätgasen är lätt att använda i bränsleceller, men det går lika bra med metan, dvs naturgas och biogas. Vätgasen har ingen infrastruktur, men det har den konventionella gasen. Framtidens energibärare är naturgas i form av biogas. Ser man ett längre perspektiv är det återigen elektriciteten, men det är först efter några årtionden av energieffektiviseringar. El ska och kommer bara att användas högvärdigt.

Det finns alger som producerar vätgas och den kan användas som råvara vid produktion av el eller metangas tillsammans med koldioxid.

Det höga oljepriset gör tidigare dyra tekniker lönsamma. En självreglerande ekonomisk mekanism utan tanke på miljön. Tillgång och efterfrågan.

Snart kanske Östersjöns algblomningar är förutsättningen för en ny form av oljeutvinning på Gotland ?

Global uppvärmning

Läste en artikel i Energi och miljö om den globala uppvärmningen. De hade gjort en kalkyl över den upplagrade mängden extraenergi på jorden och dess fördelning i hav, jord och atomosfär. Den man i första hand tänker på när man talar om att det har blivit varmare är att lufttemperaturen har blivit högre. Atmosfären stod bara för 6,6% av lagringsutrymmet för energin sedan 1880. Genom kalkylen kunde man lokalisera 74% av den upplagrade energin som värmeutläpp från mänsklig aktivitet, resterande 26 % har andra orsaker. Det kan vara ökad solinstrålning eller minskad värmeutstrålning, dvs ökad växthuseffekt som ger ett värmeöverskott.

Det här är ett lite alternativt tänk. Jag hörde för länge sedan att man kunde förklara global uppvärmning med spillvärmen från alla kraftverk, men hittade ingen studie på det och tyckte inte att det höll. Värmen produceras främst när det är som kallast och då är också utstrålningen från jorden som störst. Men med tanken att all värme oavsett ursprung som produceras på jorden blir kvar här spelar inte energiformen någon roll. Om det är en konstant energimängd som under ett år lämnar jorden och allt utöver blir kvar så spelar koldioxiden en mindre roll än energins källa. Endast rent förnyelsebara energikällor fungerar. Sol, vind, vattenkraft och bioenergi. Kärnkraft ger inga koldioxidutsläpp men stora värmeutsläpp.

Maximerat miljötänk

10 077 besökare hade jag nyss - 5000 st per år är ju långt ifrån blondinbella men roligt. De flesta har träffat mig för att söka fakta och det är ju delvis därför jag har bloggen, sedan får de ta åt sig nya åsikter genom att ta del av mina !

Åt på MAX i Uppsala idag och av en tillfällighet fick jag läsa om deras ”miljöarbete” eller snarare hur en Svensson (eller snarare Andersson) tolkar ett sådant arbete. Det var ganska intressant. Det är framför allt inställningen att man kan köpa sig fri från eget ansvar genom att låta andra ta miljöansvar åt en. Så är det inte utan alla måste själv ta ansvar !

MAX skriver på sin hemsida att de bara använder vindkraftel till sina restauranger. Så vitt jag mins så stod det inget vindkraftverk bredvid den restaurang som jag åt på. Det troliga är att de betalar för vindkraftel, men att de i realiteten fortfarande får samma el som tidigare. Att man betalar för ren kraft betyder inte att utsläppen minskar. En större miljönytta kan fås genom konventionella elbesparingar. I MAX fall kanske det hade varit bättre att byta från elgrill till biogasgrill. Eller att plocka bort drive-in-betjäningen. En bil har en stand by-förbrukning på minst 10 kW fossilt bränsle och med en expieringstid på 2 min och 50 bilar per dag ger det en femtedel av den koldioxid som MAX påstår sig spara på vindkraft per restaurang. 2 ton.

Men varför ta ansvar för andras miljöpåverkan – det är ju kundernas sak själva ?

Stockholm har översvämmats av gratistidningar MTG med metro, Schibstedt med punkt.SE och Bonnier med City. Nu har MTG gett med sig och säljer 30% till Schibstedt och punkt.SE försvinner. Vilken sorg. Ja, man är ju inblandad i två av bolagen och har ägt aktier i det tredje.

Jag har ett gäng halvfärdiga inlägg som ska publiceras så småningom...

koldioxidbantat 1,3 ton

Koldioxidkalkyl för år 2007

Nu har jag fått alla värden för min energianvändning för året så här en kalkyl:

Använd gärna som underlag för egna beräkningar.


Bil 1450 mil privat körande med 725 liter diesel á 2,54 kg/liter = 1842 kg. Min andel 67 % = 1228 kg

Flygresor Stockholm-Moskva, Rom-Stockholm totalt 3243 km á 160g/km = 519 kg

Elanvändning Fritidshuset 6334 kWh. Ökningen mot förra året räknar jag som hälften på marginalen dvs 741 kWh á 0,77 kg/kWh. Vindkraftverket kom i drift i November så 500 kWh under två månader räknar jag som 90% utsläppsfri allt annat som nordisk elmix, dvs 4693 kWh á 90 g/kWh = 993 kg. Min andel 50% = 496 kg

Boendet. Här har hyresvärden bytt från oljeeldning till fjärrvärme. Det är svårt att veta exakta energianvändningen. Schablonmässigt borde huset göra av med runt 150 kWh/kvm vid 20 grader + varmvatten. Jag har 17-18 grader inne i snitt och spar således 15 % värme. Jag gör av med mindre varmvatten än normalt men räknar med 1000 kWh/år och har varit hemma 276 dagar, resten på resande fot eller i fritidshuset, så: Olja 3250 kWh motsvarar ca 440 liter á 2,68 kg/liter = 1180 kg. Fjärrvärme 3250 kWh á 0,0655 kg/kWh = 213 kg (koldioxid från de fossila bränslena).

Hushållsel 788 kWh. Jag kan knappast spara mera så jag räknar inget som kolkraftsel, dvs på marginalen, totalt 71 kg koldioxid

Stadsgas 103 kubikmeter = 465 kWh á 0,3 kg/kWh (även förluster vid produktion o distribution) = 139 kg (Jämför med elspis som bidrar med 0,77 kg CO2/kWh !!!)


Totalt 3,85 ton fossil koldioxid i privat bidrag

(mat, industri o samhällssektor tillkommer. Även avdrag av besparingar gjorda på arbetet)

En minskning med ca 25%
(dock har jag använd lite olika värden som räkneunderlag jämfört med förra året)

Jag har ägt vindkraftsandelar större delen av året, men verket har inte levererat el förrän nu i vinter. Nästa år kan jag räkna av den elproduktionen. Fritidshuset kommer till stor del värmas med biobränsle (pellets). Nästa år borde jag hamna under två ton. När jag var i Ryssland så var fjärrvärmen avstängd drygt halva vistelsen så bidraget där blev minimalt liksom tågresorna.

Som fotnot kan väl nämnas att 3900 kg är lika mycket koldioxid som normalt finns i en kub luft med sidan 173 m.