Tränar men vete, vete-17

Senaste 10 dagarna har jag:

- Gått på dejt igen med NicL

- Blivit dissad av NicL

- Blivit dissad av min tidigare bästa vän. Men som min nuvarande bästa vän, J, sa; losten är på hennes sida. Sant, jag förlorar inget av större värde, det är hon som går miste om mig. J blev så skärrad när hon läste SeNs SMS att hon föll i dialekt. Vad hon tänkte vet jag inte.

- Tränat 5 gånger – två joggingturer och tre gånger på Friskis. Oj, vad dålig koordination jag har och oj, vad svaga magmuskler jag har.

- Min falska ischias försvann när jag joggade och tränade, men kom dessvärre tillbaka idag med jympaträning och promenerande.

- Jag jobbar nu sista helgen på extrajobbet. Kommer jobba någon enstaka gång extra.

- Börjat cykla.

- Varit på fågelskådning.

- Bryggt öl med en kompis.

- Dragit ned på glutenintaget.

- Storhandlat för 700 kr (har normalt mat- o hushållskostnader på runt 1200 kr/mån)

- Tvättat 5 maskiner med lakan och handdukar, ca ett halvår sedan senast.

- Återfått kontakten med L. 
 

Jag förstod ju att NicL inte var intresserad av mig, men skickade ett SMS där jag föreslog att vi skulle göra någon aktivitet. Jag hade inte byggt upp några känslor för henne så förlusten blev inte så stor. Men hon var ju värd att bygga något på. Att det bara är så svårt att träffa någon!

Friskis & Svettis-träningen är spännande. Suttit och läst igenom alla gruppträningspassen och längtar till att jag får bättre kondition och styrka så att jag kan gå på fler. Nu går jag på enkla och mindre krävande då jag fått träningsvärk. Jag är verkligen underrepresenterad som kille på de jag gått på. Nästa vecka blir det styrketräning och kanske en utomhusträning. Meningen är att jag ska lämna blod också.

Jag har ätit havregrynsgröt istället för bröd. Gjort glutenfri pannkaka och ätit rödbetssallad, potatis, bovete eller ris istället för pasta. Jag känner definitivt en skillnad. Om det beror på gluten eller något annat återstår att se. Min mage är mindre orolig än tidigare, mindre gasig men fortfarande ganska lös. Kör på ett tag till. Kan ju vara laktos också, men vad vet jag. Får experimentera lite. Kommer jag på något får jag återgå till det normala och gå på utredning. Mitt allmäntillstånd är bättre, jag är glad trots alla motgångar. Ménière ger sig till känna till och från men i stort mindre än tidigare. Jag hade en ångestattack som jag med problem kunde hantera när jag blev satt i den arbetsstation på extrajobbet som jag avskyr. Första gången sedan jag sa upp mig som jag jobbar där. Det händer dock att jag är dödstrött, men senaste veckan har det varit ganska lite. Att dra ned på gluten samtidigt som jag börjar träna rejält blev lite problem. Får jag i mig tillräckligt med kalorier ? Bränner väl i snitt 3-400 kcal extra som jag måste få i mig. Men hypotetiskt om jag inte får i mig allt pga lindrig glutenintolerans, men nu lyckas tillgodogöra mig mer så borde det bli ett plus i energiintag ?

Idag när jag var och letade skor bland 100-tals andra med samma idé sprang jag på BFLmammas KK2. När han började prata med expediten drog han genast till sig uppmärksamheten. Märklig människa. Han var med sin son. Jag kände igen honom direkt och blev lite förskräckt. Lotsades som ingenting och gick vidare.  Vet inte om han såg mig och kände igen mig.

Nästa vecka blir väldigt luftig från jobbet. Kvar i stan i veckan. Psykologbesöket blev flyttat till en för mig bättre tid. Då ska jag ta upp mina motgångar som trots allt inte sänkt mig. I helgen ska jag till fritidshuset och vara där lite mer än bara över natten. Ställa om lite för att tjäna på timdebitering av el. Det var inte avsikten att jag skulle bli debiterad för elförbrukningen per timme när jag fick timavläsning. Det var för att kunna sälja solelen. Nu ska jag ställa in värmepumpen så att den ackumulerar värme på natten när elen är som billigast. Till vintern ska jag koppla in ett tidur så att kompressorn inte går på morgon och kvällstimmarna då elen är som dyrast.

Redigerade om detta inlägg när det fortfarande gäller för 10 dagar. Under kvällen återfick jag kontakten med L. Hon som jag haft kontakt med i nu nära 3,5 månader. Inte träffat men pratat två gånger i telefon med. SMSat ett 30-tal gånger och mejlat en massa gånger med. Jag blev bjuden hem till henne en gång men kunde inte då. Hon träffade en kille som hon nu tröttnat på. Får se hur det utvecklar sig. Som jag sagt så är jag inte helt säker om hon är min typ. Man kan inte veta något innan man träffats IRL.

Ursprungligen publicerat 21:31

sysselsätts ändå

J vill fortsätta att hålla kontakten med mig. Vi har bestämt att vi ska ses nästa helg, hon har bjudit mig på nyår. Det är däremot inte bestämt vad vi ska göra mer än att man ska vara uppklädda. Hon föreslog att jag skulle börja på danskurs (med henne) och jag har ju fått henne att söka samma kvällskurser som jag. Det blir antingen geovetenskap eller biologi. Hon ska dessutom gå en jobbrelaterad kurs. Vi kommer fortsätta att träffas.

Nästa vecka säger jag upp min tjänst på kvällsjobbet. Jag står inte längre ut. Det är så dåligt. Den filial som jag jobbar på har ju haft problem med personalens trivsel i stort sett hela tiden sedan det blev ny ägare och företaget gör inget åt problemet. De ser det i praktiken inte som ett problem. Nyanställd personal försvinner. Ofta efter en månad eller så stannar de ett tag. Den yrkesgrupp som jag tillhörde har ju tillhört den som inte sällan jobbar många år, jag har jobbat mer än 17 år och det är inte ovanligt. Av de som börjar idag kommer alla ha slutat om två år. Jag går miste om runt 5000 kr i månaden netto men får massa fritid och kan ägna tid med dem jag tycker om och det jag vill.  Det negativa är väl att jag mister en del social tid med gamla jobbarkompisar och en stabil grund. Nu kommer jag många kvällar sitta hemma ensam och riskerar viss social isolering. Jag kommer arbeta kvar som extra några gånger i månaden och kanske också på andra filialer om jag vill.

Usch vad trött jag är på att ha bil särskilt nu när det är snö och man måste parkera om bilen. När man dessutom kör fast tre gånger och istället tar bilen in till stan. Biltull + parkering = dyrt. Använder inte bilen vintertid så mycket heller. Borde ställa den vid fritidshuset. Det går däremot bara två bussar per dag och 3 km promenad. Tågresan är ju inte smidig heller. Får se. Fördelen med gas är också att avgaserna inte stinker som bensin och dieselbilar. De idioterna har dessutom ofta bilarna på tomgång när de står och skottar och skrapar.

Lunchpromenix

På mina lunchpromenader har jag den senaste tiden undvikit att gå åt ett håll. Idag valde jag dock att gå ned mot Karlbergskanalen längs xxxxxxxgatan för att se var KK2 bor och var scener som denna utspelats. Vägen har jag gått några gånger förut men den är ganska trist så för det mesta går jag andra vägar. Betydligt mysigare vid höjden kring S:t Görans sjukhus. Det är skönt att sträcka på benen i en rask promenad upp för kullarna i Kronobergsparken, men oftast blir det bara att handla lunch på Daglivs.

 

Små 12-åringar

Jag tror det är så det ligger till - jag är så fruktansvärt ensam så jag drar mig från att lämna henne. Hon har väckt mina känslor, så enormt skönt att bara stå med benen emot varandras, så härligt att sitta emot varandra i soffan. Men varmt att ligga i samma säng, svårt att sova. Jag behöver någon igen, det var så länge sedan jag hade denna glädje. Den som nu finns finns bakom en mur av illamående.

Varje gång jag ser en tjej i tolvårsåldern kan jag inte undvika att tänka på vad en sjuk idiot gjorde med henne. Och det är tyvärr det som hon ständigt låter sig utsättas för om och om igen :''/

Du tvingas betala 900 mer för gasen – Metro

Du tvingas betala 900 mer för gasen – Metro


Inför bytet till ny stadsgas hade Fortum
värme samägt med Stockholms stad ett resonemang om att med naturgas skulle man inte behöva höja avgifterna tack vare att man slapp oljeberoendet. Efter övergången till metanbaserad gas upptäckte man att gasnätet läckte en massa starka växthusgaser. Den tidigare vätgasbaserade stadsgasen orsakade inte mycket växthusgasutsläpp. För att klara utsläppsmålen måste man nu underhålla gasnätet. Hade man istället behållit gasverket i Värtan och bytt ut olja som råvara för gasproduktion till naturgas, såsom i t ex Singapore, hade man haft samma stadsgas och kunnat tillåta sig lite läckage. Stockholm gas hade inte behövt lägga mångmiljonbelopp på nya anläggningar och renovering.

Man kan vidare spekulera om man ska skylla på 40-talisternas förmåga att roffa åt sig och skita i kommande generationer. Att de struntat i att underhålla för att själva få ett lägre pris.

Man frågar sig hur samma bolag kan sälja en uppgraderad, transporterad och till bilar levererad gas för 1,34 kr/kWh (Arlanda gasmack) medan det genom rörledning till kunders kök kostar 1,54 kr/kWh vid rörligt pris + fast avgift 2812 kr/år.

allt på n gång

Ja, jag har sagt det förr - jag älskar när det händer mycket runt mig. Just nu är det dock lite väl mycket att stå i. Skolan går för fullt, jag jobbar för fullt, jag har fullt upp med examensarbetet och dessutom har jag fullt upp med fritidshuset där jag installerar bergvärme. Det blev lite hastigt då borraren hade tid att ta min energibrunn direkt då borren var nära. Nästa vecka blir det troligen att få själva värmepumpen, (hinner dock inte driftsätta den) soffsurfare och softande (i jämförelse med senaste veckan). Jag ställde in resan till nordligaste Skandinavien då det skulle ha blivit lite väl stressig. Visst på sätt och vis ångrar jag mig...




En fundering. Vad är det för människor som i dagens moderna samhälle köper en moped, en med förbränningsmotor, en tvåtaktsmotor. Ingen avgasrening. Extra förorenante tillsatser till bränslet. Otillfredställande ljuddämpning. Felet är ju inte de som har hopplös inkompetens och likgiltighet till stadsmiljön, utan politikerna som tillåter att uråldrig teknik får vara kvar. Det finns elmopeder att tillgå. I vintras stod jag och väntade på bussen vid Västerbroplan och fashinerades över en av de få elmopederna qvickt, tyst och effektivt accelererade från rödlyset upp mot Västerbron.


Det verkar som om det börjar starta en groende opinion om trådbussar i Stockholm. Det är prat om spårvagnar. Jag ser gärna ett par huvudliner som spårväg i innerstaden och att ALLA busslinjer blir trådbussar. Trådbussar är betydligt billigare i investering och mer trafiksäkra då övriga trafikanter är så egocentrerade att de bara ser till sitt eget fordon och struntar i ett rattlöst 25 tonståg.

Homogen

Det var det där med mina åsikter igen. Jag borde starta ett eget parti - det finns inga partier som tycker som mig. Man kan ju tro att piratpartiet, moderaterna och sossarna har samma åsikter, men allt är spritt åt olika håll.

Inte tänkte jag på att mitt framhjul hade snabbkoppling - någon cykelhjulsamlare försåg sig med mitt nya framhjul. Nu ska jag lämna in den gamla cykeln på lagning. Ett nytt framhjul får vänta tills jag har pengar i överflöd.

Scammad

Slog på min reservmobil idag och det dröjde inte många timmar förrän jag blev uppringd av ett peruanskt nummer som la på efter en signal. Kollade på internet och nummerserien var ökänd och numret fanns också rapporterad sedan tidigare. +88213220039 ! Ringer man kan man få betala så där en 160 kr i minutavgift. Antagligen finns det dem som ringer tillbaka på okända utländska nummer. Känner till en som svarade på ett SPAM-SMS och fick porr en vecka för 49 kr...

Den kvinliga kraften ?

Är det fler facebook-användare som funderat på denna skumma annons ? Antar att det bara är killar som får den genom urval.

Nu lyssnar jag på bra countryaktig musik och ska snart ut och äta middag ute...

Dalarna

En ledig helg och jag har åter varit och fixat med fritidshuset. Hela vattenburna värmesystemet är i drift efter att 3*2 m kopparrör och några lödningar slutförts. Två radiatorer i källaren har skjutits på framtiden. Pannrummet är i princip klart. Nu är det bara röranslutningarna kvar för laddning till tekniktanken. Pannan är på plats, skorstensanslutning och motdragslucka. Pelletsmagasinet med skruv är monterade och brännaren vill starta, men får inte än. I magasinet ligger lite pellets från Byggmax. Spännande.

Jag tror att jag redan har passerat de 200 000 kr som jag anslagit för allt och då har jag inte räknat med fördyrningen av solfångaren till följd av att jag måste ha två eller fyra paneler i stället för tre. Två blir fånigt litet så fyra blir aktuellt. För att partiell förångning ska vara möjlig måste de monteras med långsidan horisontellt, annars kan solfångarvätskan bli förstörd vid överhettning. Nytt kylskåp och eventuella nya garageportar får jag nog skjuta på framtiden.

På vägen hem åkte jag vägen Torsåker – Stjärnsund - Horndal, många poliser, man blir så illa berörd när man inser vad som en vecka tidigare utspelats innanför avspärrningen

Påkörd arbetare

Hmm, en erfarenhet rikare. På väg hem från Aptiten och prisXtra blev jag påkörd av en bil. Hastigheten var inte högre än kanske 10 km/h (3 km/h netto) och det var en SUV så jag föll inte på någon motorhuv men ändå. Jag vet att försäkringsbolagen betalar ut ett schablonbelopp på runt 2000 kr så egentligen skulle man ha tjaffsat. Eftersom inget mer hände än en ömmande vadmuskel så räckte det med en utskällning. Uppenbarligen var det så att han inte kunde köra bil och äga en mobiltelefon samtidigt, för det var så att den ringde... Han vände bilen och körde upp på trottoaren där jag gick. Kände mig lite synsk när jag förstod vad som skulle ske när kofångaren kom ifatt mig bakifrån. Snubben var lite förnämfjollig och höll med om att "det var tur att det inte hände någonting". Han syftade väl på bilen och jag på mig själv och mina semlor i ryggsäcken.

Jag vill ut och resa, men med den här utbildningen har man inte ledig särskilt mycket. När jag är färdig förväntas jag jobba som en vanlig Svensson. Hur ska jag klara det. Har jag något specifikt som suger upp pengarna så att jag är tvungen att jobba är det väl lätt, men så vill jag inte ha det. Jag vill ha så låga utgifter som möjligt och inte vara tvungen att jobba för pengar. Nu har jag så lite fasta arbetstider att jag måste ta varenda ledigt extrapass för att få ihop till fasta kostnader och det som jag vill ha att röra mig med. Senaste två veckorna fasta pass 32 h och extrapass på 50 h. Det blir faktiskt heltid. Jag överlever på drygt 30 h/vecka, men hur ?

Återvändsgränd med tegelvägg

Är man i en återvändsgränd ? Måste jag vända om eller ska klättra upp för att kunna ta mig vidare ? Det är lite en sådan känsla som har slagit mig just nu. Några ganska stora beslut står jag inför. De är stora på så sätt att de kommer påverka mitt liv en lång tid framöver. Negativt eller positivt. Det negativa kan vara att jag låser upp mig både ekonomiskt och tidsmässigt. Ekonomiska låsningar av tiden, dvs att man är tvungen att arbeta för att klara ekonomin har jag alltid varit varse. Tidsbristen har ju också medfört att man på alla sätt har fått problem med relationer. Tidsbrist att träffa folk som betyder eller kan komma att betyda mycket för en. Ekonomiska aspekter är ju blaha blaha i sammanhanget. Tar jag dessutom inneboende så är det ekonomiska kirrat och jag kan säkerligen få nya vänner genom de inneboende. Jo, det är planerna på att köpa en villa som återigen står för dörren. Det andra hänger väl ihop med det. Att jag till följd av villaköpet byter bort min lägenhet. Eller att jag byter lägenheten ändå istället för villaköp och får skatta bort en del av pengarna. Jag får en mycket mindre lägenhet, inte större som en villa, men mycket billigare och en BOSTADSRÄTT, inte dyrare som en villa ensam. Men mindre och trängre.

Relationsmässigt har jag nog sprungit in i återvändsgrändens innersta vägg. Kvinnan med stort K, som mitt förnuftiga Jag länge vetat att det inte är någon idé med påverkar mina känslor lika starkt som vanligt. Hon är ju inte intresserad utav mig och ju mer jag lär känna henne ju mer inser jag att hon är så bra, men att vi trots allt inte är gjorda för varandra - det känns tungt av mitt känslosamma Jag att erkänna det. Saken är att hon inte accepterar mig ens som kompis. Hon skulle kunna klargöra för mig att hon inte är intresserad utav mig och säga att det inte är någon idé och vi skulle kunna vara kompisar. Jag har visserligen ännu inte gått steget mot att avslöja att jag känner till hennes "hemlighet" och på så sätt fått den potentiella "nyckeln till henne". Jag vill jättegärna ha henne som kompis omän att det säkerligen alltid kommer finnas lite känslor inblandade. Kommer jag någonsin träffa någon som jag älskar som samtidigt "tycker om mig" eller åtminstone accepterar mig eller vice versa ?

Jag läste tidigare ett blogginlägg på engelska där den svenska vanan att fika förklarades. Det är ganska märkligt att man träffar folk som man inte träffat på flera månader över en fika på ett café någonstans. Förra veckan blev det ganska mycket fikande för mig, träffade sådär en 5 personer, bla A som jag försöker bevaka mitt kompisskap med. Vi hade väldigt mycket att prata om och det var trevligt. Rysslandresa, studier, lägenheter, erfarenheter av inneboende, föräldrar, arbete, ekonomi, försupna pastorer och så vidare...

En diskussion som var aktuell nyligen var varför man arbetar. Jag hävdar bestämt att man kan arbeta utan att ha pengarna som primär anledning. Jag har visserligen aldrig varit för ideellt arbete utom möjligen i sportklubbar där jag arbetat ideellt för gratis startavgift och varmkorv. Arbete är för mig lika mycket ett sätt att träffa folk, arbetskamrater och för den delen även kunder. Jag blir lappsjuk om jag inte jobbar och inte har något annat vettigt för mig. Det är väl därför som jag är kvar på mitt relativt lågkvalificerade arbete och inte har sökt mig till något vettigare, trots min kompetens. Jag har helt enkelt inte lust att binda upp mig varje vardag dagtid för några 100-lappar mer in månaden efter andra löneförhöjningen. Jag har inte heller behovet att klättra på en karriärstege. Jag ska leva länge till och kan ta det lugnt några år till. Min vilja finns ändå att rädda världen och det gör jag inte på mitt nuvarande jobb heller. Då måste jag bli uppfinnare.

Läste om en ny gaspanna i Ny Teknik som famlar på den meningslösa given om att koldioxid inte ska släppas ut i atmosfären utan dumpas i havets botten. Den arbetar med att oxidera och reducera metallpartiklar för att kunna kringgå NOx bildningen och därigenom få lätthanterliga rökgaser som kondenseras. Känns som ett famlande, den rätta lösningen är att köra med vanlig luft genom en väl kyld katalytisk bädd och lågt tryck. Om det fungerar.

Idag blev jag vittne till en verklig idiot i trafiken. En BMW (vad annars) som blev rasande mot en fotgängare som gått när han hade grön gubbe. BMW-chaffisen, som också hade grönt, hoppade ur bilen och gick ikapp fotgängaren och flera gånger gav honom på käften. Inget allvarligt, men ändå. BMWn var hemmahörande i Bagarmossen av en man med troligen Jugoslaviskt namn. Han fick en anteckning i polisens register, för jag tror inte att de sände ut någon efterlysning på honom. Jag ringde in en anmälan.

Kristna influenser från Simon

Det är roligt att jag bekantar mig med personer som jag aldrig träffat. Det är möjligt tack vare att de bloggar. Simon är en ny kristen bloggare som jag börjat följa.

Simon skriver att livet är förutbestämt. Så tror dock inte jag att det är. Min tro är att (gud eller vem det är) styr lite grann. Han finjusterar våran vardag. Det är vi själva som bestämmer att vi idag ska gå och äta på McD, han kan styra att vi går 19:05 istället för 18:55 och att vi därför får vänta 3 minuter och därför träffar den gamla klasskompisen som man helst hade sluppit se. Man kan också se det så att skulle gud styra oss så kan man som bilist köra hur man vill. Kanske alla BMW-chaufförer är troende ? Köra i 90 genom stan och mot rött ljus ! Är det guds vilja att någon ska skadas så är det ju inte deras fel. Nej, så är det inte. Varje individ styr själv sitt liv och gud styr de små stunderna och slumperna.

Simon skildrar sin kärlekssituation och jag känner igen mig alldeles för väl. Det kan hända att jag är för kräsen när det gäller tjejer. De fåtal gånger som någon blivit intresserad av mig så är de sådana som jag inte faller för. De dejter jag haft har inte varit så långvariga. Det är tjejerna som brutit. Ibland lite oärliga förklaringar (mot dem själva). Men Kvinnan hoppas jag fortfarande på och jag ska försöka dejta henne snarast ! Eller om jag får nobben så mår jag i längden ändå bäst av att veta att det inte är någon idé.

Simon refererar också till en ledarartikel i tidningen Dagen av Anders Kraal angående frikyrkans* dop. Jag och väldigt många svenskar döps mot våran vilja som ren rutin. Det är mer synonymt med 'att tilldela ett namn', det var i vare fall vad jag trodde att dopet betydde som liten. Vuxendop är mer riktigt där det är en del av tron. Resonemanget att barndopet skulle vara ett ogiltighetsförklarande kan anses riktigt, men varför inte två dop. Barndop känns som en hednisk tradition då man ville få barnet till den rätte guden redan som ovetande spädbarn. Jag är döpt, men har inte konfirmerat mig. Om jag blir (äkta) troende kommer jag döpa mig.

Det går trögt med mitt eget bekantande av läran. Jag läser nu Apostlagärningarna. Jag fick ett sådant välbehag när Saul blev omvänd och började predika Jesu lära. (Apg 9)