Avlönad bisyssla i egen trädgård

Sitter och läser lönestatistik på en annan sida än den vanliga. Nu SCB som får anses mer pålitlig. Inser att jag är riktigt underbetald jämfört med min kompetens. Har idag 29 100 kr. Det är extremt mycket mer än det extrajobb som jag hade förut där heltidslönen ligger på runt 20 500 kr. Skulle jag jobba med det jag är utbildad till borde jag idag ha 29 400 – 34 500 kr i månaden inom offentlig förvaltning (som ny). Att en god vän fick 28500 kr i ingångslön på en kommunal tjänst var ingen överlön. Jag hade 18 000 för 8 år sedan på motsvarande förvaltning.

Naturligtvis är jag fortfarande på väg att byta jobb. Det här är, och har varit ganska länge nu, ganska ostimulerande och IQ-befriande. Därför aktiverar jag mig på annat håll. Kvällskurser mm. Det är bara att jag lagt det på is ett tag i väntan på att jag ska tillträda villan och börja installera mig där.

Det har dock dykt upp några tjänster att söka. Sedan finns också möjlighet att söka sig till arbetsplatser närmare det nya hemmet. Pendlingsradien blir stor, men då med bil vilket jag inte vill. Tanken var att jag skulle sälja bilen. Kan jag inte få mer lån måste jag sälja bilen. Annars har jag inte en krona till att renovera huset med.

Har under dötiden här på jobbet också kunnat surfa på trädgård och en kanske framtida ny hobby – biodling. Får se om jag kan börja med biodling redan i år och ha ett par kupor för övervintring. Nästa år kanske jag har ett 10-tal bisamhällen utplacerade. Spännande.

Det är mycket planerande med villan. Allt från villaolja, takomläggning till drömmar om badtunneköp. Trädgården är inspirerande. Kommer försöka odla en hel del. Potatis, purjolök, lök, vitlök, jordärtskocka, majrova, kanske morot, bovete, grönkål och säkert massa annat. Purjon måste jag börja förkultivera redan innan jag tillträder. Såklart gurka och tomat i växthuset.

Framtidens bondesamhälle

Jag har tidigare nämnt begreppet energibönder. De är än så länge väldigt ovanliga. Tanken att bönder ska rikta in sig på att odla energigrödor för att själv, lokalt eller mer centralt röta grödan till biogas. Gasen säljs som energi allt annat återförs till åkern för att näringen helt ska bli kvar på gården. Det enda som lämnar gården är kolet som växterna med fotosyntesen lagrat, ingenting behöver köpas in till gården.

Energigrödor är växter som har en förmåga att lagra in mycket biomassa. Det kan vara rörflen, elefantgräs, jordärtskocka eller industrihampa. Skördarna i större delen av Sverige kan bli minst 20 ton torrsubstans av biomassa av industrihampa per hektar åkermark, ofta mer. Vid rötning blir biogasutbytet omkring 275 Nm3 per ton torrsubstans.

Totalt 5500 Nm3, motsvarande 53,3 MWh fordonsbränsle

I Sverige använder landsvägstrafiken 84 TWh bensin och diesel.

Det skulle behövas 1,57 miljoner hektar jordbruksmark för att ersätta all fossil bensin och diesel med biogas, BGTL (Biogas to liquid) om inga energieffektiviseringar samtidigt görs. Nya bilar förbrukar i regel mindre drivmedel än äldre. Det skulle inte vara orealistiskt att räkna med mer än 40% effektivisering med gas, diesel och hybriddrift i framtida fordon. Med andra ord 1 miljon hektar.

I Sverige finns omkring 3 miljoner hektar jordbruksmark. En tredjedel av all idag nyttjad jordbruksmark skulle behövas för att helt ersätta de fossila drivmedlen. En stor del jordbruksmark utnyttjas dock inte längre.

Skulle man lägga en avgift på 1 kr per liter bensin och diesel för att subventionera böndernas omställning skulle de få 9000 kr per hektar i bidrag för odling och rötningsanläggningar. Samtidigt skulle det alternativa bränslena vara mycket mer eftertraktade om de får ett lägre pris. Jag skulle inte ha något emot att betala en krona extra för en hållbar framtid för både miljö och landsbygd.

Gas är dessutom den enda hållbara energibäraren för framtiden. Dagens stadsgasnät från 1800-talet har en överföringsförlust på omkring 3 %, nya har ingen signifikant överföringsförlust alls. Idag har fjärrvärmenäten en förlust på 5-20 % av nyttjad energi. När flerfamiljshus och även villor renoveras görs tilläggsisoleringar, värmeåtervinning och andra energieffektiviseringar. Samma förluster fortsätter i kulvertarna, men mindre andel av värmen utnyttjas. Förlusterna ökar till 10-40%. För att få en hållbar energianvändning måste man byta till gas som dessutom med modern förbränningsteknik har en verkningsgrad över 100 %. Utöver det kan man driva en absorptionsvärmepump med gaspannan och få 200 % nyttjandegrad.

Källsortering

Ofta läser man i tidningarna när de frågar folk vad de gör för miljön och de svarar ”jag källsorterar” som om det vore det enda och bästa man kan göra för miljön. Tänkte ta en titt på vad källsorteringen innebär för ”miljön” och resurshushållningen.

Att källsortera innebär i regel att man lämnar förpackningar till förpackningsinsamlingens olika insamlingsplatser, där kan man även lämna in tidningar och batterier. Butiker (dock ej systembolaget) tar emot burkar och flaskor som betalats pant för. Även insamling av byggavfall sker men jag begränsar mig till hushållets avfall. Matrester kan i vissa kommuner sorteras i separata påsar eller i egen kompost.

Vad är tanken bakom denna sortering? I EU finns en hierarki över avfallet. I första hand ska materialet återvinnas, dvs användas i samma form i nya produkter. I andra hand ska de energiåtervinnas. Svårt med glas men plast och papper ger energi vid sopförbränningen.
Att återvinna metall istället för att bryta malm, frakta det till masugnen och stålverket tillsammans med kol och olja är ju en självklar vinst ur resurshushållningssynpunkt. Glas däremot är gjort av sand och även när man använder färdigt glas så är energiåtgången ungefär densamma. Glas är tungt och transporterna gör tom att mer energi krävs för att använda återvunnet glas. I Norrland har man länge samlat insamlat glas på separata soptippar för framtida behov.

Tidningspapper har en lång och välutbyggd återvinningskedja som de senaste åren försämrats av att den fastighetsnära insamlingen upphörde. Energivinsten är ganska begränsad, men däremot sparas mycket skog på återvinningen av papper.

På senare tid har insamling av plast och mjölktetror blivit möjlig på vissa platser. En mjölktetra kräver inte mycket energi att tillverka och ger inte heller mycket energi vid förbränning. En tetra har i regel lite rester kvar av sitt innehåll och börjar snart lukta sopor. Om en tiondel av alla som samlar in tetror (eller också glas o andra förpackningar) sköljer ur dem med varmt eller ljummet vatten har denne snabbt gjort av med mer energi än vad som sparas genom källsorteringen.

Plast- och pappersförpackningar som sorteras ut försvinner från sopförbränningens pannor och då inget överskott finns av fjärrvärme måste den energin ersättas av annan – olja. Så den naturresurs fru Svensson så medvetet diskar ur går till iglon och lämnar måste ersättas av olja, mer olja än om hon lämnat den i soptunnan. Mjölktetror är gjort av papper och papper av trä – biobränsle.

En annan jämförelse är när man går på café och får en pappmugg med kaffe. Man kanske tänker ”vilket resursslöseri att använda engångsmuggar” Är det verkligen det om man ser hela cykeln ? Pappmuggen har vid produktionen använd knappt 0,1 kWh energi och slängs och ger fjärrvärme som restprodukt. Skulle man istället ha fått ett glas eller en porslinsmugg så krävde den 2 kWh vid produktionen och när den gått sönder hamnar den på soptippen. Efter varje användning ska den diskas och redan om 1,5 liter varmvatten används så har den med råge gått om pappmuggen i resursanvändning. Så var miljövänlig och ta en pappmugg nästa gång du går på café !

Gör som mig sortera bara ut icke brännbart och tidningar. Glas och metallförpackningar sköljer jag på sin höjd i kallvatten.

Energiförsörjnigen åren efter 2015

Vision om energiförsörjnigen åren efter 2015

Tiden till 2015 är kort, men mycket kommer hända på energiområdet till följd av ett ökat medvetande om dess miljöeffekter och för gemene man en ökad ekonomisk kostnad. Besparingarna blir rejäla, i första hand från producenternas sida men även pga ett aktivt handlande för att spara. Effektiviseringar i energianvändningen syns framför allt i samhällssektorn och inom energiproduktionen. Hemelektronik förfinas, att idag ha TV, dator, telefon, telefonsvarare, video, HDvideo och stereo separat ersätts av en mediamaskin med allt samlat, den är i regel av energiklass A+ och drar inte mer än ett kylskåp trots att den står på dygnet runt.

Redan nu börjar Forsmark energieffektivisera, men samtliga Forsmarks reaktorer kommer byggas om till trefasfluid-reaktorer (högt tryck, hög temperatur utan fasövergångar, se inlägg). Verkningsgraden för elproduktion ligger på omkring 50% och totalproduktionen är omkring 4,5 GW. Fjärrvärmekapaciteten är lika stor. (Detta motsvarar ökning av elproduktionen med 50% och nyttjandegraden med 200% med samma mängd kärnbränsle. Besparingen motsvarar 10 miljoner ton koldioxid, bara den åtgärden minskar svenskens genomsnittliga bidrag med 20%) Fjärrvärmeledningar kommer byggas till Uppsala och Södertörn i söder och Gävle i norr. Forsmark och Ringhals är de enda kärnkraftverken i drift, Oskarshamn kommer stängas. Ringhals får samma ombyggnation av reaktorerna och fjärrvärme till Göteborgsområdet. Ny elproduktionen i övrigt kommer till stor del ske med vindkraft. Finland har öppnat sitt nya kärnkraftverk och skifferkraftverken i Narva, Estland stängs och ersätts med importerad elkraft från Finland och Sverige.

Naturgasnätet i Sverige har byggts ut. Stadsgasen i Stockholm har blivit naturgasbaserad med ett stort inslag av biogas. Biogas har börjat produceras på ett otal gårdar för användning antingen oförädlad eller omvandlad till FT-diesel som blir det vanligaste fordonsbränslet.

Bilar kommer till största delen vara dieselhybrid eller rena elbilar. Bränsleförbrukningen kommer ligga på 2,5-4 liter/100 km och trots ett skenande drivmedelspris lär det inte vara dyrare per mil än idag. Elpriset kommer till att börja med stiga för att med ökad ren produktion falla tillbaka och stabiliseras. Kundens pris på el kommer öka ca 50%. Flytande bränslen kanske 100% och förädlat fastbränsle för villabruk (pellets) 75%, av detta att döma fortsätter värmepumpar och pelletspannor att vara en likvärdig investering, medan solfångare blir än mer lönsamma. Fjärrvärmepriset i större städer kommer vara oförändrat eller rent av lägre till följd av fler aktörer på marknaden. Kostnaden olja jämfört med fjärrvärme blir enormt stor, däremot kommer kostnaden för gas som uppvärmningsform bli tilltalande. Priset på naturgas och biogas kommer inte öka nämnvärt.

De svenska bönderna kommer få en betydande roll i den framtida energiförsörjningen. Ettåriga energigrödor som rötas till biogas på den egna gården eller en närbelägen gemensam anläggning. Rötresten återförs till åkrarna och konstgödning blir överflödig. Höga världsmarknadspriser på olja och en allmän vilja att välja biobränsle gör att priserna går att hålla höga för en god lönsamhet. Att de moderna fordonen är utrustade med effektiva motorer och hybridteknik gör också att den totala kostnaden inte behöver bli högre än idag.

Lantmännen köper upp en idag stor bensinstationskedja och det blir lika naturligt att välja KRAV-märkt biodiesel som att välja KRAV-märkt mjölk.

Nu har framtidsbränslen i Sundsvall börjat sälja importerad FT-diesel med inblandning av RME, de kallar den för paradiesel. Går utmärkt att köra i dieselbil utan justering (naturligtvis det är ju en kompressionständande motor) och man får tom en lägre drivmedelsförbrukning. Tanken är att dra igång egen produktion och vart efter öka andelen råvara av biologiskt (recent) ursprung. Idag görs det av naturgas (fossilt).

Järnvägstrafiken får en ny renässans på långväga distanser. Ett ökat resande och dyrare flygresor gör att biljettpriset ökar jämfört med idag. Däremot blir det betydligt lättare att köpa biljetter och åka till godtycklig stad i Europa.

Flygtrafiken inleder en febril forskningsaktivitet för energibesparingar och för att hitta alternativa drivmedel, men innan dess införs internationella avgifter och ökade bränslepriser. Kostnaden att flyga fördubblas eller tom tredubblas. Det kommer vara lika självklart att ta nattåget till London som att flyga.

Jorddagen + 8 vägar

Idag är det internationella Jorddagen där man ska tänka på den påverkan som man gör på jorden. Har du tänkt på ditt ekologiska fotavtryck ? Hur stor yta av jorden påverkar du genom ditt vardagliga handlande? Din energianvändning ? - hur mycket skog behövs för att binda koldioxiden från din energianvändning ?. Din konsumtion av mat - hur mycket regnskog har huggits ner för att producera frityroljan till dina pommes frites ? Coca-colan - fosfatgruvan, övergödningen till följd av fosfatet ? Det finns även en sammanslutning av trossamfund som arbetar för miljön. Är några svenska frikyrkor seriösa ?

Mycket ägnas till klimatförändringarna och vad som kan göras åt det. Här en lista vad som alla kan göra för att minimera sin egen påverkan på den globala miljön. Det gäller ALLA.

1) BYTA - byta ut energislukande glödlampor till lågenergilampor. Lågenergilampor ger 4 gånger mer ljus än värme. En lampa används i regel för att ge ljus och då är värmen onödig. Lysrörslampor finns i olika ljusintensiteter. Vill man ha ett varmare ljus väljer man en sådan modell. Besparingen blir ca 75% Jag har lågenergilampor nästan överallt.

2) EKONOMIKÖR - Måste du köra bil eller är yrkeschaufför - kör defensivt. Ett förutseende körsätt spar minst 10 % drivmedel och därmed utsläpp. Katalysatorn kan arbeta effektivare vid ett lägre och jämnare avgasflöde. Tänk på att en acceleration 20 km/h motsvarar ett lyft på en våning och genom att motorbromsa sig fram till ett rödlyse mjukt kanske man inte behöver stanna och accelerera om igen. Naturligtvis kör jag så.

3) DITT BOENDE - Inte för uppvärmt, Inte för nedkylt. Energianvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler är en av de största sektorerna. Varje grad högre eller lägre temperatur motsvarar 5% av energianvändningen. Det motsvarar omkring 5-10 kWh per kvadratmeter och år som lätt kan besparas. Motsvarar ca 65 liter besparad olja för min lägenhet. Nu har jag dessutom luftvärmepump på fritidshuset - besparing ca 2500 kWh el.

4) TÄMJ KYLMONSTRET - kylskåpet är hemmets största enskilda elenergislukare. Ett gammalt absorbtionskylskåp kan sluka upp till 5 kWh per dag ett nytt kylskåp 0,5 kWh det kan motsvara en besparing på över 1500 kWh per år. På samma sätt som med rumstemperaturen spar man 5% per grad varmare man har, men tänk på att maten ofta är dyrare än elen. Jag gör av med ca 950 kWh totalt och valde att köpa en ny kyl-frys för 5500 kr eftersom elbesparingen blev större än bankens ränta på pengarna. Daglig besparingen var ca 0,5-0,7 kWh. Dessutom har jag ingen värme på i köket.

5) STÄNG KRANAR - Varmvattenkranen är lättast påverkbara energislukaren, den har hemmets största effekt - omkring 60 kW - lika mycket som behövs att lyfta en bil till Eifeltornets topp varje minut. Allmän sparsamhet på varmvatten, isolera ledningar, diska med så lite vatten som möjligt och inte med högre temperatur i tvättmaskinen än nödvändigt. Självklart spolar jag inte ned värme i slasken i onödan.

6) HANDLA EKOLOGISKT - Ett ekologiskt jordbruk använder inte handelsgödsel som är mycket energikrävande att framställa, men ännu är användningen av fossilt drivmedel högt. Se mitt tidigare inlägg.

7) KÖPA RETURPRODUKTER - papper gjort på returpapper och begagnade produkter minskar resursanvändningen i samhället. Här gör jag det inte särskilt medvetet.

8) VAR EN MINIMALIST - Man behöver inte köpa 21 st av samma sak när det räcker med en. Minimalismen gäller ju allt ovan nämnt. Här är jag ganska dålig många gånger. Häromdagen fick jag dock för mig att jag skulle köpa en bärbar musikspelare, tex Ipod, men jag insåg att det var onödigt. Jag kan lika gärna bränna en CD i mp3 format och lyssna på.

Det fanns två punkter till som inte gäller Norden. Dels att man kan plantera växter som skuggar huset så att det inte behöver kylas lika mycket och då ska man välja växter som inte konsumerar så mycket vatten. En annan punkt var valet av grön energi och att investera i grön energi. Investera kan man gärna göra, men att köpa sig fri från energibesparingar bara för att man betalar extra för förnybar energi är inte rätt taktik.

KRAV inget krav för ekologisk mat.

De senaste dagarna har mina känslor spökat, mitt känslosamma Jag har tagit över framför mitt rationella Jag. Det är den där Kvinnan som vanligt som ställer till det. Hon har så stark inverkan på mig. Hon är ju oerhört vacker, go, fin och snäll, men hon är nog trots allt fortfarande inte intresserad utav mig. Från att ha släppt henne nästan helt till att vara tillbaks i de hopplösa. Suck ! Inte konstigt när man umgås så intensivt under så lång tid…

Jag gjorde en check på en god väns hemsida, vilka som länkade till henne. Förutom några evenemangshemsidor (hon är musiker) så var det några bloggar från hela världen. Jag kunde inte installera kinesiskt språkstöd, men det gör det samma, sedan i USA och Sverige så klart. Jag ska inte länka till henne för jag vill fortfarande blogga under täcket ! Men ändå…

Igår var jag och storhandlade på ICA Kvantum i Kungens kurva. Jag blev förvånad när jag kom till Juicerna. Senast jag var och handla på Vivo Hornstull slogs jag av att de var så svindyra - 18 kr för alla God morgon-Juicer. Kvantum tog bara 11,90 oavsett sort. Det blev till att köpa Kravmärkt. (Jag är medveten om att de apelsinerna fraktas från Sydamerika medan de andra sorterna har europeiska apelsiner). I mejeridisken var de Krav-märkta varorna billigare än de konventionella i stan, osv. Jag fick inspiration och det blev så mycket ekologiskt som möjligt, Saltåkvarn i Järna m fl.

Ekologisk odling använder inte samma typ av gödsel och bekämpningsmedel som den konventionella odlingen. Handelsgödsel som produceras av luftens kväve med mycket stor åtgång av fossil energi och mineralbrytning är ersatt av traditionell stallgödsel, flytgödsel och urin respektive gröngödsling. Kritiken mot handelsgödseln är att bönderna lätt feldoserar eller att ett oturligt regn gör att nitratkvävet flyr ut i vattendrag och skapar övergödning. Är de alternativa metoderna bättre då kan man undra. Stallgödsel sprids oftast innan sådd, det är förutom lukten ett bra gödningsmedel då det samtidigt verkar som jordförbättringsmedel. Urin kan på samma sätt som handelsgödseln lätt fly marken. Gröngödslingen består i att man låter marken gå i träda två år. Första året sår man in ärtväxter, tex klöver, tillsammans med spannmålet, valigtvis havre. Efter skörden gör man ingenting utan låter enbart klöver växa år två. På hösten plöjer man ned all klöver. Ärtväxter fixerar luftkväve på sina rötter vilket sedan blir kvar i marken. Problemet är att på hösten, vintern och framför allt våren är det ingenting som tar hand om det frigjorda organiska kvävet. Kvävet denitrifieras och går förlorat till luften eller lakas ur och orsakar övergödning av vattendrag och kan påverka grundvattnet på samma sätt som handelsgödsel. Handelsgödsel väljer man att sprida vid lämplig tidpunkt och på grund av priset är bönderna inte villiga att överdosera. På den ekologiska gården får man arbeta mer medvetet för att undvika näringsförluster, tex att inte lämna åkrar bara under vintern.

I det konventionella jordbruket använder man kemiska bekämpningsmedel för ogräs och ohyra. När det gäller ogräsbekämpningen så har markerna dragit åt sig en hel del oönskade växter under trädan. Mekanisk bekämpning går till så att man med en harv gång på gång river upp jorden för att få bort ogräset. Mycket fossil diesel förbränns och bönderna tvingas sitta i en skakig traktor lång tid.

Djurhållningen på ekologiska gårdar har förutom djurlagstiftningen andra förbindelser på utrymmen, utomhusvistelser, utfodring osv. På ekologiska gårdar får kalvar till mjölkkor vara längre hos kon vilket gör att de hinner fästa sig mer vid varandra. Avskiljningen kan bli mer plågsam för de båda djuren. De ekologiska djuren tillåts inte heller alla mediciner som finns att tillgå.

Viktigt att notera är dock att Ekologisk odling och KRAV inte är samma sak. Mindre än hälften av den areal som odlas ekologiskt är med i KRAV. KRAV är lite av en märkesvara, man kan köpa jeanes för 149 kr som är minst lika bra som Levis för 699 kr. På samma sätt kan du köpa en lättmjölk för 6,90 som kommer från en gård med ekologisk odling och glada välmående kor utan att KRAV-märket och den extra kronan tillkommit.

Jag köper inte att folk väljer ekologiskt för att göra en insats för miljön. Jag köper däremot att folk handlar ekologiskt för att vara nyttiga och minimera intaget av bekämpningsmedelsrester, eller för att bidra till ett öppet kulturlandskap, för ekologisk odling kräver större areal i anspråk.

Min åsikt då ? Jo, naturligtvis ska allt jordbruk vara ekologiskt hållbart för en bra framtid och man ska inte tvingas till märkesvaror för att verka för en hållbar utveckling.