Njuta, längta och försöka minnas

Nu är det sommar och jag har nästa slutat dricka kaffe. Förra sommaren slutade jag inte, men det hör till vanligheten att jag gör det. Trots det så har jag köpt en rolig mackapär. En mockabryggare som brygger med crèma precis som en espressobryggare. Det kan den göra tack vare en ventil som öppnar vid ett bestämt tryck.

Kaffe ska vara ett hantverk. Med Bialetti Brikka måste man vara lite noggrannare än vid en vanlig moccabryggare. Man måste mäta upp vattnet och man ska ta av den från lågan direkt när den är klar. Av någon anledning så skulle de tre första bryggningarna vara med mindre mängd vatten och kaffe. Jag har bara bryggt en gång fullt och det gav ett starkt, men lite svalt kaffe. Anledningen till att det blev svalt måste bero på att jag förvarat kaffet i kylskåpet istället för mitt nu ca 30 grader varma skafferi. Då det är så liten vattenmängd och snabb bryggtid hinner kaffet inte värmas upp. Jag ska köpa en kaffekvarn så löser jag det kvalitetsproblemet.

Min nya bil är tillverkad men befinner sig fortfarande i Tyskland. Hoppas på att få den om två, tre veckor. De senaste veckorna har jag haft förmånen att åka runt i en ny passat fast dieseldriven. I fredags körde jag den också. Lite annorlunda mot min tidigare bil. Passat bluemotion(technology) är rejält energieffektiv. Halva förbrukningen på tomgång om man kör på tomgång. Det behövs inte då den har start/stopp-automatik. Jag lyckades pressa ned den på 0,35 l/mil med full last och luftkonditionering på. Det var visserligen ett extremfall under 10 km, för hela turen hamnade jag på 0,52 l/mil. Den verkar ligga på 0,45 l/mil i normal körning. Det ska bli riktigt spännande och se hur min automat-gasbil beter sig.

Nu softar jag runt lite. Repeterar lite av varje från tidigare utbildningar; senast floristik och nu är jag inne på geovetenskap, klimat och glaciärer. Meningen är ju givetvis att jag ska börja jobba på ett sådant där konventionellt 8-17 –jobb. Jag har ju sökt en del och de har hört av sig, men inte mycket mer än så. Slutligen ska man väl få något. Undrar också hur det är med kärlek då ?

Framtidens bondesamhälle

Jag har tidigare nämnt begreppet energibönder. De är än så länge väldigt ovanliga. Tanken att bönder ska rikta in sig på att odla energigrödor för att själv, lokalt eller mer centralt röta grödan till biogas. Gasen säljs som energi allt annat återförs till åkern för att näringen helt ska bli kvar på gården. Det enda som lämnar gården är kolet som växterna med fotosyntesen lagrat, ingenting behöver köpas in till gården.

Energigrödor är växter som har en förmåga att lagra in mycket biomassa. Det kan vara rörflen, elefantgräs, jordärtskocka eller industrihampa. Skördarna i större delen av Sverige kan bli minst 20 ton torrsubstans av biomassa av industrihampa per hektar åkermark, ofta mer. Vid rötning blir biogasutbytet omkring 275 Nm3 per ton torrsubstans.

Totalt 5500 Nm3, motsvarande 53,3 MWh fordonsbränsle

I Sverige använder landsvägstrafiken 84 TWh bensin och diesel.

Det skulle behövas 1,57 miljoner hektar jordbruksmark för att ersätta all fossil bensin och diesel med biogas, BGTL (Biogas to liquid) om inga energieffektiviseringar samtidigt görs. Nya bilar förbrukar i regel mindre drivmedel än äldre. Det skulle inte vara orealistiskt att räkna med mer än 40% effektivisering med gas, diesel och hybriddrift i framtida fordon. Med andra ord 1 miljon hektar.

I Sverige finns omkring 3 miljoner hektar jordbruksmark. En tredjedel av all idag nyttjad jordbruksmark skulle behövas för att helt ersätta de fossila drivmedlen. En stor del jordbruksmark utnyttjas dock inte längre.

Skulle man lägga en avgift på 1 kr per liter bensin och diesel för att subventionera böndernas omställning skulle de få 9000 kr per hektar i bidrag för odling och rötningsanläggningar. Samtidigt skulle det alternativa bränslena vara mycket mer eftertraktade om de får ett lägre pris. Jag skulle inte ha något emot att betala en krona extra för en hållbar framtid för både miljö och landsbygd.

Gas är dessutom den enda hållbara energibäraren för framtiden. Dagens stadsgasnät från 1800-talet har en överföringsförlust på omkring 3 %, nya har ingen signifikant överföringsförlust alls. Idag har fjärrvärmenäten en förlust på 5-20 % av nyttjad energi. När flerfamiljshus och även villor renoveras görs tilläggsisoleringar, värmeåtervinning och andra energieffektiviseringar. Samma förluster fortsätter i kulvertarna, men mindre andel av värmen utnyttjas. Förlusterna ökar till 10-40%. För att få en hållbar energianvändning måste man byta till gas som dessutom med modern förbränningsteknik har en verkningsgrad över 100 %. Utöver det kan man driva en absorptionsvärmepump med gaspannan och få 200 % nyttjandegrad.