Svarta nejlikan och sprit i överflöd

Ikväll var jag till en av Stockholms tre kommersiella singelbiografer, Skandia. Jag blev bjuden på förhandsvisning av filmen Svarta nejlikan.

Svarta nejlikan är en gripande film om den svenske ambassaden Harald Edelstams mänskliga agerande vid de omänskliga händelserna under Chiles militärkupp 1973. Filmen var intressant och välspelad, men inte särskilt övertygande för den svenska publiken. Att Mikael Nyqvist som ambassadör pratar engelska är väl normalt, men att svenskar använder engelska mellan varandra gör det fånigt. Svenska används bara vid två tillfällen i filmen och spanska ungefär lika många gånger. Jag förstår att regissören avser sälja filmen internationellt och det då blir lättare med engelska, men varför blanda språken och göra det hela fånigt ?

Det är lite sorgligt att uppleva hur Djävulens dryck sprids på stadens gator. Etanol har marknadsförts som miljövänligt och subventioneras av staten i stadens biltullar. Det är helt tvärt om. Etanol är värre än bensin och diesel i utsläpp från bilar. Etanol som inte förbränns fullständigt orsakar utsläpp av aldehyder, syror och kolväten. Att det teoretiskt sett bidrar till en mindre andel av koldioxid med fossilt ursprung är i högsta grad oväsentligt i en storstad där den lokala miljö- och hälsoeffekten är av större betydelse. I praktiken medför produktionen av etanol en stor användning av fossilt bränsle till jordbruksmaskiner, produktion och transport. Skulle samma penningsubvention göras på Systembolaget så skulle nog hälsoeffekterna bli minst lika stora ! Subventionen är ca 60 kr/dag så varför inte subvention/tilldelning på 60 kr per dag på Systemet ? Staten kan ju alltid dra till med svepskälet att det är bra för hälsan, varför inte en hälsopremie för de som köper hembränningsanläggning motsvarande miljöbilspremien ?