Mina pengar

Undrar var alla pengar tar vägen. Den här månaden har jag varit väldigt mycket pankare än vanligt.

Efter en genomgång kan jag konstatera att jag har många konton men inte mycket på dem:

ICA 1:            3,46 kr

ICA 2:          48,04 kr
GE:              31,10 kr
SEB 1:           0,29 kr
SEB 2:           0,77 kr
SEB 3:           1,70 kr
NB:           148,56 kr
OKQ8:      433,32 kr
Skandia 2: 15,30 kr
Skandia 4:   5,24 kr
Skandia 6: 87,53 kr
Coop MM:   3,79 kr
Lför 1:        86,31 kr
Lför 2:          5,00 kr

Anledningen till att jag har enormt mycket pengar på OKQ8 är att jag var tvungen att låna lite av mig själv för att kunna tanka, dessutom gick telefonen sönder så att jag fick betala reparation 495 kr. Jag har bara ett kreditkort som jag inte brukar använda, nu har jag minus ca 1250 kr där för utlägg åt morfar.

Vid genomgången upptäckte jag att jag har nästan 150 kr på Nordbanken, ett konto som jag inte använt på mer än 5 år. Bra att veta. Snart lön igen men bara ett kort extrapass så ingen storkova.

Jag har ju vanan att lägga ur kontokort som jag inte kan använda så det är lite mer tomt i plånboken just nu.

På buffertkontot har jag relativt mycket nu (23 483,82 kr), men den här månaden går nästan 9000 kr till försäkringar.

 

Förutom att jag känner mig lite nere för att jag inte har några pengar att disponera så är jag helt utarbetad. Har varit tvungen att jobba helg och har kommit hem dödstrött varje dag den här veckan. 56 timmar trots att jag var ledig en halv dag. Ingen OB ingen övertidsersättning, inte ens extra semesterdagar då företaget saknar kollektivavtal.

 

Jag har inte haft tid att träna knät som jag ska. Kommer bli lite pinsamt när jag ska på återbesök hos sjukgymnasten för min konstaterade spricka i menisken. Tror nog den skadade menisken är mer än en spricka om man skulle undersöka mer. Meningen är att jag ska stärka knäna för att inte få ont. Det blir spännande att se om jag kommer springa något av de två lopp som jag är anmäld till om två respektive tre veckor.

 

Min vardag är med andra ord inte på topp. Vill sluta jobbet mer än någonsin. De jobb jag sökt har jag inte hört så mycket ifrån mer än ett som hade väldigt bra återkoppling i processen. Det var nästan 100 ansökningar och jag blev inte kallad på intervju. Jag har börjat på tre kvällskurser, varav en är distans som jag inte har haft råd att köpa kursmaterial till. Får se om jag fullföljer den som går ända borta på KTH i Kista. Cykeln har pajjat igen. Den här gången däcket. Ingen kvalitet på en cykel köpt för 1200 kr för 8 år sedan. Dessutom mitt i allt så hjälper jag morfar med att dra rör och projektleda för att få en brunn borrad.

 

En ljusglimt i stressen var i vare fall gårdagens minikräftskiva med vännerna. Så hör man kommentaren: "Det var länge sedan man träffade dig". En liten tankeställare när jag inte tyckte det var så länge sedan och träffade dem första gången jag hade tid. Nu när jag kollar efter så inser jag att det var 3,5 veckor sedan.

 

Och nu när jag är lite lätt nere så kommer känslor tillbaka från skräcken för ett år sedan när jag träffat SeN och försökte förstå mig på hennes beteende.

Suuuuuck!!!
Vill träffa en flickvän. På dejtingsajten är det stenkört, i verkligheten är jag som jag är. Doktoranden som var i passande ålder är väldigt fin. Trodde hon var så där fem år yngre än hon är. Kursaren som var 14 år yngre var ju också fin, men lite ung.

 

Avräknade poäng - numera tid.

Jag har kommit in i den där tävlingsinstinkten. Innan jag började plugga, för 15 år sedan, tävlade jag en hel del. Åkte runt på tävlingar dagar som jag inte jobbade. Tränade dagtid då jag jobbade huvudsakligen kvällar. Jag hade egen bil. Det var också vanligt att jag ställde upp som funktionär.

Nu är det en helt annan sport som jag ”tävlar” i. Jag är numera ledig på helger och kan göra annat – tävla. Samma känsla som jag hade för 15 år sedan dök nu upp inom mig. Eufori över hur roligt det är. Bli ett namn på en lista, kanske bli bättre än en kompis eller bara klara av det. Det är där det ligger nu. Jag vill klara av det för att kunna bli bättre nästa år.

192.168.5.85

IP-adresser. På en vecka lyckades jag tappa bort två nätverksenheter. Växelriktaren råkade jag sätta en fast IP-adress som av någon anledning inte fungerade. Var tvungen att göra fabriksåterställning för att få det att fungera. Hemma lyckades jag haverera NASen. Var rädd att all information skulle gå åt h-e. Lyckades göra fabriksåterställning av enbart drivrutinerna och nu är den åter i nyskick så att jag ska kunna använda den att se filmer på TVn med. Dock lång väntan för att indexera.

Det var midnattsloppet igår, jag var på Miss Li-spelning på fredagen och tidigare samma dag var jag på anställningsintervju. Inte det arbete jag trott och jag kommer tacka för intresset och säga nej. Detta var det jag blivit erbjuden, headhuntad, i samma branch. Alla andra jobb som jag själv sökt har jag inte hört något ifrån. För två har ansökningstiden gått ut.

En syster till en jänta jag är intresserad av visade på hur liten världen är då hon jobbar på samma myndighet som många av mina kompisar gör. Ska bjuda med henne nästa gång det är typ AW med alla dessa kompisar. De är ju trots allt kollegor.

Ny, nyttigare, nyfiknast.

Det är vår, min årstid. Solen skiner, cykeln är framme och jag fortsätter mitt nya liv.

Idag var jag och tränade gruppträning för första gången i historien. Satt och drömde och planerade långt in på småtimmarna om vilka träningspass jag vill gå på. Idag tog jag ett lugnare pass då min kondition är körd i botten och jag har lite lätt träningsvärk efter årets första joggingrunda i fredags. Jag har en känsla av att jag kommer fortsätta att vara lika uppbokad i fortsättningen trots att jag om en vecka slutar på extrajobbet. Kommer kännas sjukt konstigt att vara ledig och kunna disponera varje helg. Det är ju så att jag jobbat helg de senaste 17,5 åren och jag har knappt vant mig med att arbeta vareviga vardag dagtid. Aldrig ledig på dagarna. I veckan blir det minst ett träningspass.

Vet inte riktigt hur det går med NicL, det tog nästan tre veckor tills vi sågs en andra gång. Det var väldigt trevligt. Lite abrupt slut. Vet inte om hon hade tänkt att vi skulle göra något mer, jag skulle åt andra hållet. Tror ändå att det finns stor möjlighet att vi kommer ses igen, då måste det bli någon form av aktivitet. Hon är bortrest några dagar nu och jag jobbar som sagt sista helgen. Hon verkar lite rädd att gå in i ett förhållande, lite bränd kanske (såsom jag). Långt ifrån desperat såsom SeN och normal. Risken är att om vi blir ett par att det bara blir ett distansförhållande. Det problemet tar jag när det kommer och löser då. Så säger min psykolog att jag ska tänka. Man ska inte oroa sig över problem som inte finns.

I veckan ska jag ut på fågelskådning. Typ 10 år sedan senast.

 

En dröm jag har som jag avser bygga på är att byta jobb. Har varit trött på dagjobbet nästan sedan jag började. Lönen har varit drivkraften att vara kvar. Nu har jag snart nått mina ekonomiska mål och det blir överdrivet mycket pengar över varje månad. Jag läste om förmånerna med att vara statsanställd. 6-10 dagar extra semester, friskvårdstimme, förmåner vid föräldraledighet osv. Räknade att jag kan gå ned 2000 kr i månadslön och ändå ha samma timlön. Har börjat hålla utkik på lediga tjänster på fem olika myndigheter. Jag i min förvirring visste inte ens att naturvårdsverket fanns kvar i Stockholm. När jag slutar kommer firman jag arbetar på få lite problem, men det är inte mitt problem. Hoppas på något redan före hösten. Ser också fram emot att arbeta på en större arbetsplats med många kollegor och öppnare atmosfär. Nu är det bara ett pack inskränkta gubbar/killar som inte sett mer av världen än vad man ser genom botten på ett ölglas.

Fick även lite inspiration om att ta upp dykningen igen, men är aningen tveksam att dyka i Sverige. Hade en gammal vän hemma på ölbryggning. Troligen säsongens sista. Kommer troligen ha en fest när jag fyller år om en månad för att samla lite vänner och bekanta.

bicicletti

I 13 år har jag använt samma cykel och cyklat 100-160 mil per år i vardagscykling. En tung militärcykel som gett mig extra träning. En cykel som tålt allting, fått ett nytt framhjul efter en olycka, haft tre olika sadlar och fått nya däckuppsättningar tre gånger. Det den inte tålde var att få pedalen inkilad i räckespelarna på Västerbron i 33 km/h. Böjt vevparti och obrukbar för närvarande, men det ska fixas tids nog. Vad som hände med mig är en annan sak, men hjälmen behövdes…

Jag har länge tänkt köpa en ny cykel. I två veckor hade jag en mountain bike innan den blev stulen. Militärcykeln blev bara stulen en gång och vandaliserad en gång på 13 år. Nu har jag köpt en ny cykel, en cityhybrid med fånigt många växlar och skivbromsar. Jag har bara cyklat tre mil än så länge då jag knappt varit hemma i Stockholm. Men en snabb bedömning så är det löjligt lätt att cykla på en sådan lätt cykel med så smala välpumpade däck och med växlar. Att inte alla cyklar när det kan vara så enkelt förstår jag inte. Frågan är om man över huvud taget får någon konditionsträning ? Att däcken är så smala gör det ganska obekvämt att cykla över fartstreck och spårvagnsspår mm. En säkerhetsaspekt är bromsarna. Den har bara handbromsar och jag är van med bara fotbroms så vad som händer vid ett panikläge är frågan. Med den tidigare mountain biken trampade jag luft när en tjej klev ut framför mig i Götgatsbacken. Jag kunde väja undan. En annan farlig sak är att man så lätt kan komma upp i höga hastigheter. När jag skaffade mountainbiken så började jag med hastighetsmätare för att hålla en maxhastighet, så blev det ju inte i längden. Nu har jag hastighetsmätare. En trådlös, vilket var ett dåligt köp. Andra radiosignaler kan interagera och visa hastighet och sträcka trots att den ligger på ett bord.

friska vindar från taket

Arbetena i fritidshuset fortskrider. Vårens projekt, det sista storskaliga tills vidare, ventilationsinstallation börjar bli överstökat. Alla kanaler är på plats sånär som ett tilluftdon i källaren. Aggregatet är ett lågenergiutförande med likströmsfläktar och roterande värmeväxlare för återvinning. Aggregatet är i drift och en grovinjustering är utförd. Nu senast drog jag rören för det vattenburna värmebatteriet. Dessutom har jag förberett för framtida frikyla från bergvärme genom att installera ett kylbatteri på vinden. En extra kostnad som jag egentligen inte har råd med nu, men det skulle vara mycket svårare att efterinstallera när kanalerna ligger på plats och schaktet är inklätt.

Min mossbekämpning av gräsmattan med hjälp av askan från pelletspannan fungerar. Mossan trivs inte men å andra sidan finns det inget gräs att ta vid. När de basiska närsalterna sköljts ur kommer mossan åter stortrivas.

Min joggingträning har satt fart - två rundor sammanlagt 1 mil för att komma igång. Ingen direkt träningsvärk. Men tråkigt är det att springa. Roligare i stan.

spontan brorunda

Som förra hösten så har jag mycket ledigt kvällstid. I år dock utan lön. Trött och försöker lägga om till en normal dygnsrytm då jag numera har ett 8-17-jobb. Obetalt då det är studier. Roligt. Två skikt pensionsnära och ynglingar i 30-årsåldern. Fika, biljard, imorgon styrketräning - ganska sjyst arbetsplats.
Helt plötsligt fick jag för mig att jag skulle ge mig ut å jogga. Så blev det. På med träningsdatorn och ut. Den strulade lite i början som vanligt svårt att hitta satelliterna. Det blev en brorunda. Över Årstabron och runt byggarbetsplatserna vid Marievik och vidare över Liljeholmsbron. 7,3 km.

Fritidshuset har verkligen genomgått extreme make over senaste året. Tänker man tillbaka på den kyliga källaren med råa betongväggar för ett år sedan är det svårt att förstå hur man kunnat göra så mycket på ett år. Spacklat och målat väggar, installerat rör och radiatorer, murat väggar, skorsten och annat till pannrum, lagt golv och nu senast en fin trappa. Trappan har förvandlat huset. Att inte behöva gå utomhus för att komma till källaren. Trappan är i furu, behandlad med vaxolja. Dessutom en dörr för att förhoppningsvis hålla möss utanför. Vi har haft hyresgäster de senaste vintrarna.

Så var ett nytt år igång

År 2007 var ett ovanligt händelserikt år på alla plan. Jag var mycket ledig i början av året för att greja på huset. Sommaren var jag mycket ledig. 6 veckor, varav utomlands drygt 4 veckor. Jag fick en ofrivillig men välkommen långsemester från jobbet och blev återanställd av ny arbetsgivare på 20 timmar mindre per vecka och sämre villkor. På fritidshuset hann jag inreda en tvättstuga, installera vattenburen värme och göra ordning väggarna i ett rum. På det känslomässiga planet hände det inte så mycket mer än en dejt och en snabb-crash.

Vad tror jag av 2008 ? Trots att jag är en obotlig optimist så tror jag att år 2008 blir ett fattigt år. Jag kommer inte arbeta så mycket som vanligt, jag kommer inte vara ledig särskilt mycket och jag kommer troligen inte resa någonting. Studierna kommer ta mycket tid, men inte möda. I fritidshuset kommer jag installera en pelletspanna, göra pannrum, lägga golv och montera trappan. I vår kommer jag sätta upp solfångarna. Ekonomiskt kommer jag gå back åtminstone första halvåret. Jag hoppas på bra praktikplatser, mycket jobb. Jag blir nog kvar på mitt vanliga jobb, men hoppas på bättre arbetsförhållanden, eventuellt söker jag ett tredje jobb som komplement. Jag lär bo kvar i samma lägenhet om inget drastiskt sker på relationsfronten. Det tror jag inte. Hoppas dock på någon. Om jag bara visste vem…

I världen kommer 2008 bli ett år av ekonomisk oro, men inga stora ekonomiska nedgångar. 2008 kommer bli året då världen inser att man inte kan leva som vi gör och miljöproblemen kommer få stort focus. Eller är det bara ett önsketänkande.

När jag har alla uppgifter kommer jag presentera min koldioxidkalkyl för 2007. Jag har koldioxidbantat aktivt och så fort jag gör en besparing brukar jag hamna på 30-35 % i besparing. Så verkar vara fallet med de utsläpp som jag bidragit med. Detta år blir dock ännu bättre, men vindkraft, pellets, fjärrvärme, mindre bilkörning och troligen inget flygande.

På tunnelbanan hörde jag hur två vuxna systrar pratade med varandra om träning och mat: "Ja, äter man riktig mat går man ner i vikt..." Va, tänkte jag, hur kan man gå ner i vikt om man äter riktigt ? Är man tvungen att äta skräp om man ska hålla vikten ?

ToFi och joggingrunda

ToFi - thin outside fat inside.

Läste om ned nya teorin om att det inte är synligt fett som är det farliga för kroppen, utan det dolda fettet. Det fett som lindar sig om organen - som vadd. Har man för mycket av det antar jag är det mer lättillgängligt för omsättning och påverkar känsligare blodkärl i vitala organ. Man undrar ju om man är en sådan. Jag försöker äta så mycket fett som går för att få i mig tillräckligt med energi men tänk om det hamnar inombords. Hur som helst är kvinnor vackrare om de har det utombords.

Igår gjorde jag säsongens första joggingrunda, med sällskap av min nya joggingvän (utvärdering kommer om någon dag eller vecka). Det blev 5,5 km i medelhögt tempo, snittpuls 169. Senare under dagen hade jag en stegmätare på mig och gick otroliga 19500 steg en relativt vanlig arbetsdag. Om man nu kan lita på kalorimätarna så gjorde jag av med 1250 kcal + basalmetabolism igår. Rejäl träningsvärk har jag i vare fall. Mätningen av vilopulsen blev lite opålitlig, men hamnade på 52. Det är 29000 färre hjärtslag per dygn mot medelsvensson !

Tripp till betongen i söder 2006

Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra idag. Jag fick för mig att göra en cykeltur liknande den förra året fast den här gången så nära kusten som möjligt. Jag hamnade på ställen som jag inte trodde fanns i Stockholm. Gamla industribyggnader, gamla villor och trädgårdar, nära visslande ångbåtar och på bryggor. Cyklingen gick på allt från vanliga vägar och cykelbanor till grusiga stigar såsom vid Mälarhöjdsbadet. I Vårby hade jag tänkt gå upp för Vårbytoppen och rasta och sitta och läsa, men jag hittade inte dit så det fick bli lite rast nere vid vattnet istället. Ett invandrarpar började duka upp med stora grytor och grejer. Undrar om de rent av skulle koka maten på plats? När jag var så nära Botkyrka kommun så bestämde jag mig för att fortsätta söderut och besökte tre kommuner: Stockholm, Huddinge och Botkyrka.

Det blev en bit till nedanför Fittja och sedan till Alby. Jag hade en liten plan på att fortsätta till Hågelby, men hejdade mig och cyklade runt bland radhusen istället. Vid km 28,50 vände jag åter mot Stockholm så rakt det gick, dock hamnade jag fel vid Skärholmen såsom förra året. Där är cykelbanan märkligt framdragen. Man måste göra 90-graders svängar i korsningar och cyklar rakt igenom smala gångvägar i bostadsområden. Vid km 48,04 var jag hemma. Det tog ganska precis en timme. Hastigheterna under turen varierade en hel del. Medelhastighet 17,45 km/h och maxhastighet 44,3 km/h, sammanlagd tid 2:45:07 (i rörelse) och totalt 64,4 mil i år. Eftersom det var en nöjestripp i lugn takt och en varm sommardag så hade jag ingen hjälm, annars har jag haft hjälm i princip varenda meter i år. Cykeln går underbart bra, trots att framhjulet är aningen skevt så glider man fram helt skakfritt och ljudlöst även i 40 km/h.

"Hey, Kompis, kan duy skussa mej på din cykel" (kidsen vid Alby)

Det är så vackert en bit från asfalt och tegelöknen som jag är placerad i just nu. Mycket grönområden, vilda träd överallt. Folk av alla sorter. På Söder verkar det bara finnas vanliga och persade med konstiga kläder. Eftersom jag egentligen inte vill bo i lägenhet och inte heller radhus så kan jag inte tänka mig att flytta dit, men allt hänger ju på alternativet...

Det där med vikt är inget jag har intresserat mig av. Trots att jag är sjukligt fixerad av löpande dataserier så har jag aldrig studerat min vikt. Jag väger mig kanske i snitt en gång per månad och det står alltid samma, 72 eller 73. Därför blev jag lite orolig när jag nu bara har 70 kg. Det måste ha varit mat, skit och vatten och tyngre kläder som härom dagen gjorde att jag vägde nästan 75 kg. Jag har inte lyckats gå upp i vikt jag väger 71 kg.

Nu ska jag kontakta Blogger och höra varför jag inte kan publicera bilder - irriterande.

Tyngre !!

Nu har jag kört nästan en vecka med gå-upp-i-vikt-kampanj. När jag ställde mig på vågen alldeles nyss så visade den nästan 75 kg - otroligt. Jag har visserligen ganska mycket vatten och mat i kroppen så viktuppgången borde ha varit 2-2,5 kg. Hur bar jag mig åt ? Hur ska en som vill gå ned i vikt inte göra ?

Jag har ätit stora portioner och möjligen lite oftare, har inte hoppat över lunch så många gånger. Jag har ätit ett par gånger på skräpmatställen, vilket jag praktiskt taget aldrig gör annars. Jag har tom druckit Coca-cola. Mycket pasta och en del kött. Det är möjligt att punkten alkohol har bidragit. Härom dagen besökte jag systembolaget och köpte en baginbox rödvin, så jag har tagit ett eller ett par glas på kvällen. Däremot har jag rört mig lika mycket som vanligt, cyklat 5 mil, gått en dryg mil i förrgår.

Meningen är självklart att jag ska gå upp i muskelmassa. Tyvärr har jag inte tränat någonting. Jag tror dock att denna lilla viktökning mest består av upplagring av fett och framför allt vätska. Dessutom väger nog de nya nyckelknipporna 1 hg.

Jag kommer inte fortsätta med denna medvetna viktuppgång då det kan gå ur styr. Bättre är att äta nyttigt och träna för att få lite muskelmassa istället.

Att gå upp i vikt

När jag var i Ryssland promenerade jag väldigt mycket och åt för lite, eller rättare sagt jag åt nog ganska normalt. Det resulterade i att jag gick ned minst 1 kg. När jag kom hem vägde jag bara straxt över 70 kg. Tror att jag till och med brännde muskler. Jag har länge haft som mål att gå upp mot 75 kg. Så mycket vägde jag i lumpen. Då var jag visserligen lite pluffsig i
ansiktet.

Hur bär man sig åt för att gå upp i vikt? Jag har alltid varit noga med att äta så mycket kalorier som möjligt. Mycket smör på mackorna. Förra veckan åt jag i mig ett halvt paket bregott på två dagar. Det känns inte bara att äta så mycket fett, inte bra för hjärta och kärl.

Efter lite surfande på fitnessajter så har man fått lite olika bud. Gemensamt är att man ska äta många mål om dagen. Tre större mål. Frukost, lunch och middag och 2-3 mellanmål. Jag brukar ofta äta frukost och sedan en riktigt rejäl middag vid 7-9 på kvällen. En sajt rekommenderade att man skulle äta mycket på kvällen för att ämnesomsättningen går ned under natten och man ger kroppen en chans att lagra upp energin. När det gäller intaget av kolhydrater fick man olika uppgifter. IFORM säger att man ska skära ned på framför allt de långsamma kolhydraterna då de inte ger energi utan bara fyller ut maten. Andra sajter säger att man ska äta mycket kolhydrater. Idag äter jag mycket kolhydrater, främst ris och pasta.

Träningen är en orsak till att folk inte kan gå upp så lätt i vikt. Man ska inte dra ned på träning, men man kan omfördela träningen. Jag är själv lite rädd att ge mig ut att jogga med tanke på vikthållningen. För att gå upp i vikt är styrketräning ett bra alternativ. Då ska man arbeta med tunga vikter som bryter ned muskler och återuppbygger dem med större volym.

Hopskrivet på angett publiceringsdatum, men publicerat 2006-07-02

Joggning o knästyrka

Jag har haft funderingar på att dra igång joggningen för säsongen, men jag har känt mig lite krasslig och har skjutit det på framtiden några dagar.

Jag läste just på en blogg om knästyrka:

Utförande test
Om du sitter på en stol skall du på ett ben resa dig till stående på ett ben (utan att använda armarna) och sedan tillbaka till precis innan stolen 20 ggr/ben.

Om du inte orkar 20 ggr/ben är du för svag och löper större risk att få förslitningar eller andra knäproblem.

Fy - det var jobbigt, men jag klarade det i vare fall. Med nöd och näppe - mitt vänstra knä knäppte och sa emot :(

Tuggar grus och sniffar spya = VÅR

Min årstid, Tuiles är här =)

Att tugga grus är ett tydligt vårtecken som cyklist i Stockholm. Man vill ju inte gärna tänka på vad mer än grus som man andas in… Denna spylukt från allt som gömts i snö och kommer upp i tö är irriterande, man kan knappt ha köksfönstret öppet.

Idag åkte jag hem från Datjan (=fritidshuset). Där var det verkligen vinter, med en decimeter nysnö. Jag valde varierande vägar som syns av bilderna nedan skilde sig väglaget en hel del. Det är mycket roligare att köra på snötäckta vägar än moddiga vägar. Närmare Stockholm blev det helt torra vägbanor.

Märkligt att man blir omkörd av Swebus bussar när man själv ligger och kör 100 på en 90-väg och så vitt jag vet så får bussarna bara köra i 90.

Nu betedde sig luftvärmepumpen lite märkligt. Det var antagligen så fuktigt ute att den fick avfrosta så ofta att då det gick fick den arbeta hårt. Hårt arbete ger sämre verkningsgrad och det i kombination med att huset var kallt gjorde att energiförbrukningen blev hög, ca 25 kWh (+ direktverkande el) första dygnet mot knappt 16 kWh sista dygnet när huset blivit varmt. Det är lika mycket som när det var -7 grader, nu var det runt 0 grader och således mycket mindre utstrålning.

Jag tog med mig min pulsmätare och loggade några timmars sömn där den är i lugn och ro utan störande trafik. Pulsen var mycket jämn utan direkta pikar beroende på adrenalinchocker till följd av störande inslag. Pulsen var 54 vid båda mättillfällena, natt två var den så jämn att den blev 54 även med de små uppåtvariationerna. Min Ménière försvann helt och hållet, men är nu åter tillbaka.

Lista och pulspikar

Nu tänkte jag ägna mig åt bloggstöld i högsta grad. Snodde förlagan till denna lista från Simon som "pastat" den från Elin. Kommentarerna gäller givetvis mig:

Höger- eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Nattpigg som vanligt
Favoritgodis: kakor eller rombollar
Är det nåt du absolut inte äter: vissa filar ju ner hela bilar och äter under ett års tid men inte jag.
Kläder just nu: skitiga jeanes och skrynklig skjorta
Musik just nu: tinnitus och luftrenare
Vad sa du senast: Hej då till en kollega.
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: framtiden vore ju lärorikt.
Sommarplaner: jag vet vad jag vill men vet inte hur det kommer bli.
Fisk eller badkruka: beror på grupptrycket
Saft eller alkohol: Et-OH finns i en uppsjö sorter, kanske blandat med saft ?
Hur många kuddar sover du med: En
Favoritväder: +15 grader, vindstilla och växlande molnighet.
Spelar du nåt instrument: det kan jag inte påstå men vill kunna
Morgon- eller nattmänniska: Natt
Sparare eller slösare: sparar på enkronorna och slösar på 1000-lapparna
Bästa film: Vet ej.
Kommer du ihåg din första kärlek: Ja.
Älskar du henne/honom fortfarande: Om det var hon på dagis...Nej!
Har du några homosexuella vänner: Några.
Tror du på mirakel: Möjligen
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Ja
Ser du dig själv som tolerant mot andra: Ja
Hur många barn vill du ha när du blir stor: Minst två
Bio eller promenad: Är det med sällskap?
Är du kittlig: Ja om någon kittlar mig.
Snarkar du? Har hänt, men i regel inte.
Stjärntecken? Det heter inte Twins utan Gemini.
Rädd för insekter? Malariamyggor har jag inte träffat på.
Äckligaste insekten: Tvestjärtar kan vara läskiga (insekt? hur som helst en Arhtropoda).
Största svaghet: När det gäller tjejer helt klart SVARTA ögon.
Vad vill du jobba som? Kanske för att verka för en bättre framtid.
Skriver du dagbok? Just nu skriver jag två bloggar, 10 årsdagbok tre rader om dan och ibland i min "känna för att skriva bok"
Har du nån flickvän/pojkvän? HOSI (pojkvän eftersöker jag inte).
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Nej verkar leskit
Vilket gymnasieprogram går/gick du och varför? Ekonomisk, man var ju en lite yuppie
Naiv? ibland.
Anser du att du är stark? Ensam är stark säger vissa, men jag vet inte om jag håller med om det då samhället bygger på tvåsamhet.


Nu har cyklandet börjat på allvar. Denna vecka har det blivit 50 km. Min kondition är verkligen körd i botten, det går trögt och känns i lår och ben och man blir rejält andfådd. Jag mätte min vilopuls under sömnen. Skrämmande är att se hur oroligt man sover. Så fort det kommer en bil (behöver inte vara en BMW-chaufför som ska till Scheele och köpa Viagra) så pikar pulsen direkt upp över 100. Genomsnittspulsen där det var som jämnast var omkring 55. Mycket sämre än i höstas då jag hade en puls på 49. Ändå har jag inte varit på latsidan i vinter. Jag har inte haft något busskort sedan före jul så jag har gått 7-15 km/dag. Vid promenaderna ligger dock pulsen för lågt för konditionsträning.

Knark

Idag hade jag en annorlunda dag. Jag jobbade men slutade två timmar tidigare än normalt. Jag tog en TV-kväll. Som jag räknade med var det bara skit på TV så jag letade reda på en DVD-skiva som jag inte sett. Det blev Requiem for a Dream som jag inte såg när den gick på bio. Mycket bra film, häftigt foto, men stark historia om knark i olika former och hur liv förstörs.

Nu har jag haft en nervös tid vilket Ménière direkt straffar mig för. Anledningen till att jag är pressad/stressad är att jag fick för mig att köpa en övernattningslägenhet i Uppsala. Den skulle bara kosta allt som allt 1600 kr/månad och jag skulle spara ca 600 kr i resor. Mäklaren drog ut på tiden i väntan på nya spekulanter. Idag hade "familjen" lagt ett högre bud och jag hoppade av. Det är nog bäst att pendla ändå ?

Den här veckan har jag kört upp cykeln till Uppsala. En underbar känsla att glida runt på sadeln i cykelstaden. Första delkursen är avklarad (förhoppningsvis) och ryskan börjar på allvar. Jag måste redan nu skärpa mig med läxläsning och hemuppgifter. I fredags tog jag ytterligare en joggingtur, denna gång lite högre tempo och inget träningsverk.

Träningsvärk och skuldfri

Inget mer CSN - för några dagar sedan löste jag resten av studieskulden. Hela extrainkomsten från arbetet på myndigheten plus skatteåterbäringen gick åt. Jag tog ju lånet för att finansiera Australienvistelsen så nu när jag löst den skulden kan jag åter börja spara för nästa långresa. När nu den blir av ?

Min hårda träning har gett resultat --> rejäl träningsvärk, framförallt på insidan av låren. På tisdag ska jag ta nästa träningspass, ett ungefär likadant. Under månaden ska jag också börja styrketräna, framförallt ryggstabilitet.

Skolan har börjat på allvar nu. Allmän grammatik och på måndag ryskan och på torsdag kvällskkursen i rysk realia. Det är dock lite jobbigt att pendla till Uppsala särskillt när man måste varva tåg-buss för att spara pengar. Det skiljer ju trots allt 30 spänn ! Kanske man skulle fixa ett boende och veckopendla. Ska jag gå ned i arbetstid blir det dock rejält dyrt om jag inte kan få motsvarande jobb i Uppsala. Jag har trots allt jobbat på filialen i Uppsala några gånger.

Uppsala är en underbar stad - jag har redan blivit förälskad i den - så vacker och anrik och så mycket cyklar. Jag måste skaffa mig en cykel också. Förvånande är dock att så få använder hjälm jämfört med Stockholm. Dessutom är det mer cykelvett, de gör tecken vid sväng. Det har jag aldrig gjort och knapt några andra Stockholmare heller. Staden är universitetsområdet som det var i Stockholm tills för några år sedan. Nu är allt utflyttat till nationalstadsparken. Tänk om Uppsala skulle flytta alla institutioner till gamla F16 !

Joggingtur

Suck - jag råkade radera ungfär samma text som jag nu skriver (tryckte på klistra in-knappen istället för kopiera och när jag såg att det fanns en "Recover post" så hade jag gjort så mycket ändringar att den bara gick till en ändring).

Jo, jag var ute och joggade Långholmen runt och tvärs för första gången på två år. Fullastad med elektronik för att på klockan kunna se Puls, Hastighet och Sträcka. Häftigt.

Min genomsnittliga puls var 171 slag/min och det tog ytterligare ca 15 min innan den gick ned under 100. Min vilopuls beräknade jag till strax under 49 genom tre medelvärden från mätningar när jag sovit. På diagrammet var pulsen upp i 225 - det blev något fel på sensorn, när jag flyttade lite på den blev pulsen mer normal. Samma sak med GPSn för jag tror inte att jag sprang i 20 km/h ned för backarna. Efter omkring 3 km var jag tvungen att höja tempot för att pulsen gått ned lite. Därefter låg den ganska stadigt på ca 165-170 - bra träningspuls.

De flesta tror att jag är ca 5 år yngre än vad jag är. Det verkar som om jag är det också rent kroppsligt. Enligt schblon ska min maxpuls vara 190, den lär vara högre - 195 betyder att jag är 25 år ! På internet stod det att genomsnittlig vilopuls för vuxna är 72 jag är bra vältränad ändå.

Men det ska bli spännande att se hur jag återhämtar mig snabbare efter träning och hur jag kan hålla högre hastighet för samma puls.