Barnboom

Att nära vänner får barn har hänt de senaste tio åren. Nu är det lite extremt. Fem tidigare nära bekanta har och kommer få barn de närmaste månaderna. Två som jag dejtat och en som stått mig väldigt nära, alla omnämnda här någon gång. Dessutom en killkompis. Två av dem har sagt att de inte ska ha barn, men man ändrar sig visst. Roligt i vare fall. Saknas bara att mina bästa vänner ska bilda familj. Inte otroligt.

Jag är så extremt trött. När jag var i fjällen kunde jag koppla av till 100 % Jag hade ingen som helst Ménière och tyckte till och med att jag fick tillbaka lite hörsel. Det varade inte länge. När jag kom tillbaka till Stockholm, verkligheten och jobbet kom alla stressande bekymmer och krav. Ekonomin som är under noll till följd av köksrenoveringen. Det har blivit fint och äntligen en gasspis. När jag nu lyckats få fram pengar genom att sälja fonder och tömma konton för att kunna betala kortskulderna på dryga 30000 kr för att slippa hög ränta så dyker det upp ett par räkningar till på 5000 kr. Fritidshuset som jag bara kollar till varannan månad. Det stressmomentet är inte så farligt ändå, värre är jobbet som är så sjukt tråkigt och otacksamt. Jag tar på mig uppgifter utan att någon egentligen har efterfrågat det och kollegan som gjort fel blir rasande och skäller ut mig för att jag inte har låtsats om att vi istället ska hitta en billigare lösning för att inte visa att han inte varit påläst om projektet. Han vill leka duktig och glida på en räkmacka.

Ända sedan jag började på detta lilla företag så har jag planerat att sluta, har alltid bara skjutit upp det till ett senare tillfälle. Det har varit väldigt länge nu som utvecklingen vände, jag tappar mer kunskap än jag får. Kunde mer innan jag började än nu. Droppen blev i våras då jag inte skulle få något lönepåslag alls, trots att jag inte har särskilt mycket. Flera av mina kompisar tjänar bättre och de är 10-15 år yngre. Ett annat problem som hindrar mig från att byta jobb är min ekonomi, jag har inte råd att vara utan ens en lön eller gå ned i lön just nu.

Trött sa jag, och det beror inte i huvudsak på att jag sover för lite utan att jag är psykiskt trött och uttråkad. Nu har jag inlett en sovkampanj. Ska försöka snitta 7,5 timmar ett tag för att se om det blir någon skillnad. Det är inte så lätt. Varför ska man sova bort den tid då man inte är på jobbet utan istället är ledig och kan göra något mer meningsfullt ? Nu snittar jag ca 6,5 h. Dricker för mycket kaffe, alkohol om jag har tillgång, inte för mycket men lite, äter nog för lite. Vågar aldrig ställa mig på vågen. Efter köksrenoveringen hade jag gått ner 4 kg och ytterligare ett kg efter fjällvandringen. I skrivande stund väger jag 73 kg och min gå-upp-i-vikt-kampanj har faktiskt fungerat och jag har lyckats gå upp till min normalvikt igen. Vägde 74 i våras.

Undrar var min internetdejt tog vägen. Det har hänt några gånger förut att när man bestämmer sig för att ses så bara slutar hon kommunicera. Denna tjej har jag inte lyckats lista ut identiteten på heller. Jag har aldrig gått på en internetdejt om jag inte vetat vem hon är, men. Hon har bara varit inloggad en gång senaste veckan och inte läst mitt senaste mejl. Meningen var att vi skulle ses förra veckan. Får se…

Ljus plan

Gårdagens depression över att än en gång ha blivit dissad var av den kreativa sorten. Ingen självdestruktiv depression utan självrannsakande och uppbyggande. Jag vädrar mina självinsikter. Insikten om att jag måste ta tag i saker för att komma vidare. Trivs inte med min vardag. Nr ett på listan för att må och trivas bättre är att byta jobb. Jag måste bort härifrån. Därför kontaktade jag igår studievägledaren för att ta ut examen. Idag kontaktade jag min förra dejt för att bevaka kompisskapet då hon kan få in mig på hennes arbetsplats. För att få bukt på min usla ekonomi, som ju också är ett hinder för att spontant byta jobb, så spikade jag att sälja bilen. Det börjar förhoppningsvis hända saker. Sen får man ju fortfarande hoppas på MiljöALternatIvtjejeN. I bästa fall behöver hon bara lång betänketid.

Var lite inne på att träffa min psykolog igen, men tror inte han kan tillföra så mycket. Kan lika gärna använda kompisar som psykolog. Klart det belastar dem och de ska man vara rädda om. Så om jag inte kommer vidare får jag väl söka motivation från honom.

Glasögon är ju också något som jag skulle behöva. Tror inte att jag längre skulle klara av att läsa en bok utan att bli sjukt trött i ögonen. Ska prova, för böcker finns det, och tid att läsa på tåget. Får bli när jag får råd. Har ju levt på kontokrediter sedan före jul. Mirakulöst nog har jag alltid "lyckats" betala räkningar och minsta avbetalning i slutet av månaden. Lyckades också få en ny hyresgäst av lägenheten. Hade inte haft råd att ha den outhyrd. Ljusare tider och en bättre framtid !

mycket nu

Det är väldigt mycket nu.

Lite pinsamt på jobbet då ett projekt blivit helt fel. Det är väl inte bara jag som är skyldig men det var jag som levererade slutresultatet. Nu har jag fått göra om allt, tidsåtgång på nästan en vecka plus entreprenör på kanske 25 000 kr. Förlustaffär för företaget.

Det är snart tentatider men jag har inte börjat plugga. Snart åker jag till London på en längre weekend. Ska bli skönt att komma bort och resa med bara liten ryggsäck. Lågbudget. Vännerna är också ute och reser och kommer hem när jag åker iväg.

Det stora är att jag köpt en villa. Äntligen, men det dröjer till tillträdet. Den är väl inte min absoluta drömvilla. 1960-talshus. Det årtiondet hade 40-talisterna börjat bygga med egendomliga lösningar. Huset har knappt någon ventilation så en av de första saker jag kommer göra är att installera ett ventilationssystem, FTX. Annat är att renovera badrum/duschrum, reparera/lägga ny ångspärr på vinden. Om det finns någon. Eventuellt har en massa fukt gått upp i isoleringen så att jag får byta isolering. Pengarna kommer inte räcka till. Bilen kommer jag sälja.

 

Det är en fin köksträdgård så jag kommer kunna ta upp det intresset som legat vilande sedan tonåren. Ett krux som jag nu tycker verkar ok är pendlingsavståndet. En timme till jobbet. Därav ett vettigt pris och jag var enda  budgivaren. Ingen hysterisk budgivning. Jag fick den tom under utgångspriset. Efter renovering och att jag gått loss med högtryckstvätten stiger värdet åtskilliga 100 000 kr.

Lägenheten kommer jag nog hyra ut till hösten och kanske tar jag inneboende då det är en stor villa. Det var ju min tanke redan för 10 år sedan. Spännande till förbannelse, man är lite otålig samtidigt som det är skönt att slippa uppvärmningskostnaderna för vintern.

Det är perfekta landsvägar för cykling. Där kommer jag kunna träningscykla runt omkring, men jag har inte köpt någon landsvägscykel än.

Fritidshuset ligger lustigt nog bara 1,5 mil längre ifrån villan trots att villan ligger 4,5 mil längre bort. Det tack vare att man kan gena och samtidigt slipper åka genom hela staden. Jag får väl hyra bil då och då, men det kan inte bli särskilt ofta. Framöver kanske föräldrarna kan köpa fritidshuset.

Jag har slutat på extrajobbet. Det är något jag tänkt och behövt, men lämnade intresse för några pass i jul. Egentligen kände jag inte för det men behövde lite extrainkomst. Sedan i somras har jag inte jobbat mer än några pass och jag är inte så populär del pga det och att jag är orutinerad och därmed en dålig säljare. Arbetsgivaren meddelade att de strök mig från personallistan och jag får slutlön i januari. Jag blev lite chockad och förvånad men samtidigt var det ganska skönt. Nu ska jag bara ta mig tid att hämta hem mina grejer därifrån.

Knäskadan var som tidigare bedömts en spricka i menisken. Genomgick magnetröntgen men behövde inte titthålsopereras. Träning (vilken jag är dålig på) och undvika för mycket stötar.

Fått kontakt med en jänta på en dejtingsajt. Jag föreslog att vi skulle ses, det var hon inte främmande för men hon hade inte tid nu innan hon åker hem till Tyskland över jul och nyår. Hon verkar normal till skillnad från förra. Vi hade bestämt träff. Det var ett lite udda sätt att träffas tillsammans med kompisar på en spelning. Men okey det är ju bara för att se vilka man är. Det blev dock att jag tackade nej då hon ärligt frågade om jag var bekväm med att hon rökte marijuana. Öh… Dessutom ljög hon om att hon bodde i Stockholm, inte ens samma län.

 

Ölbryggandet går på lite lågvarv. Har tre fat som står på kolsyrejäsning. Kanske blir något i mellandagarna. Ska ju brygga en Trapistöl. Veteölen blev väldigt stark, ca 6,5% Alc.

dagen efter i harmoni

Idag är jag väldigt harmonisk. Tänk om man kunde känna såhär jämt. Förnimmar lukten av kanel. Njöt på bussen på väg till jobbet. Alla vackra människor som gjort sig vardagsfina tidigt på morgonen. Lugn promenad på Kungsholmens gator. Läste metro när jag väntade på grön gubbe. Inget ont i vare sig knä eller falsk ischias, t o m lite träningsvärk i låret. Kollegan spelar lugn musik. Igår var en trevlig kväll. Nu har jag tre tjejer som jag mejlar med på en dejtingsajt. Vet inte om det kan bli någon träff, men trevligt att ha kontakt. Risken är dock väldigt stor att man bygger luftslott när man inte vet hur vederbörande ser ut.

 

Igår skulle jag ha gått på muséum, men jag var tvungen att jobba över. Nu var det en vinn-vinn situation då jag var och är krasslig i halsen så tog jag möjligheten att skjuta upp det till nästa vecka. Ska bli spännande, älskar att få möjligheten att gå bakom kulisserna.

 

En gång för väldigt länge sedan sa jag att jag skulle plugga arkeologi när jag var äldre och hade jobbat några år. Jag skulle ha skägg. Nu har jag inget skägg, men jag har jobbat så det borde vara dags. I höst kanske ? Problemet är att man kommer inte få något jobb och det kostar att plugga nu när det bästa jobbet inte längre finns. Det jag haft och gjort det möjligt att både jobba och studera på heltid.

 

För ett år sedan var jag till SeN, då hade vi börjat umgås som vänner och vi åt hos varandra. Skulle till Åland dagen efter. Nu har vi nästan ingen kontakt längre. Det verkar inte gå enligt hennes planer, men vad vet jag.

Sönderstressad

Helt sönderstressad. Från att jobbet de senaste 2,5 åren har varit ganska lugnt, stundom dött så har det blivit för mycket att göra. Jag är helt sönderstressad. Det är på ett sätt värre än i våras när jag slutade på extrajobbet för att jag var totalt sönderstressad och gick i psykoterapi för att hantera stressen.

Nu skulle jag egentligen behöva sjukskriva mig för att varva ner. På extrajobbet kunde man på den gamla goda tiden lätt jobba ihop en vecka på 3 dagar utan stress. Det var varken psykiskt eller fysiskt krävande. Nu har jag jobbat ihop en halv vecka på två dagar och är helt förstörd. Min hjärna fungerar inte. Sirap och minnesbortfall, tiden har jag ibland inte grepp om. Däremot har jag varken ångestattacker eller Ménière. Det är en hel del som jag dock har försummat också. Inte bara diskberget och kvällskursen. Tillhör inte dem som sjukskriver sig.

 

Ett annat tecken på att jag är stressad är att jag snusar. Förr köpte jag en dosa när det var tentadags för att varva ner lite. Nu har jag inte heller någon sprit hemma så att varva ned med en whiskey blir det inte.

Får se de närmaste dagarna. Jävligt trött är jag ju på jobbet men nu på ett annat sätt. Har till och med funderat på att börja plugga och så såg jag att jag inte kan bli behörig kemilärare, vilket jag trott. Biologi, naturkunskap och möjligen geografi skulle gå om jag läser in 1,5 år på lärarhögskolan, men jag vet inte… Blir nog hellre lokförare!

 

Ekonomin är också ur balans. Gav mig en 1000-lapp extra och ändå har jag nu bara 700 kr kvar. Knät är pajj så jag inte kunnat ställa upp i tävlingar jag anmält mig till. Ljusglimtar finns ändå. Kompisar och trevliga middagar och spelkvällar med dem. Extrainkomst som stödperson åt trevlig kursare. Gjort nytta åt äldre släkting mestadels ideellt. Däremot inga potentiella dejter.

Mina pengar

Undrar var alla pengar tar vägen. Den här månaden har jag varit väldigt mycket pankare än vanligt.

Efter en genomgång kan jag konstatera att jag har många konton men inte mycket på dem:

ICA 1:            3,46 kr

ICA 2:          48,04 kr
GE:              31,10 kr
SEB 1:           0,29 kr
SEB 2:           0,77 kr
SEB 3:           1,70 kr
NB:           148,56 kr
OKQ8:      433,32 kr
Skandia 2: 15,30 kr
Skandia 4:   5,24 kr
Skandia 6: 87,53 kr
Coop MM:   3,79 kr
Lför 1:        86,31 kr
Lför 2:          5,00 kr

Anledningen till att jag har enormt mycket pengar på OKQ8 är att jag var tvungen att låna lite av mig själv för att kunna tanka, dessutom gick telefonen sönder så att jag fick betala reparation 495 kr. Jag har bara ett kreditkort som jag inte brukar använda, nu har jag minus ca 1250 kr där för utlägg åt morfar.

Vid genomgången upptäckte jag att jag har nästan 150 kr på Nordbanken, ett konto som jag inte använt på mer än 5 år. Bra att veta. Snart lön igen men bara ett kort extrapass så ingen storkova.

Jag har ju vanan att lägga ur kontokort som jag inte kan använda så det är lite mer tomt i plånboken just nu.

På buffertkontot har jag relativt mycket nu (23 483,82 kr), men den här månaden går nästan 9000 kr till försäkringar.

 

Förutom att jag känner mig lite nere för att jag inte har några pengar att disponera så är jag helt utarbetad. Har varit tvungen att jobba helg och har kommit hem dödstrött varje dag den här veckan. 56 timmar trots att jag var ledig en halv dag. Ingen OB ingen övertidsersättning, inte ens extra semesterdagar då företaget saknar kollektivavtal.

 

Jag har inte haft tid att träna knät som jag ska. Kommer bli lite pinsamt när jag ska på återbesök hos sjukgymnasten för min konstaterade spricka i menisken. Tror nog den skadade menisken är mer än en spricka om man skulle undersöka mer. Meningen är att jag ska stärka knäna för att inte få ont. Det blir spännande att se om jag kommer springa något av de två lopp som jag är anmäld till om två respektive tre veckor.

 

Min vardag är med andra ord inte på topp. Vill sluta jobbet mer än någonsin. De jobb jag sökt har jag inte hört så mycket ifrån mer än ett som hade väldigt bra återkoppling i processen. Det var nästan 100 ansökningar och jag blev inte kallad på intervju. Jag har börjat på tre kvällskurser, varav en är distans som jag inte har haft råd att köpa kursmaterial till. Får se om jag fullföljer den som går ända borta på KTH i Kista. Cykeln har pajjat igen. Den här gången däcket. Ingen kvalitet på en cykel köpt för 1200 kr för 8 år sedan. Dessutom mitt i allt så hjälper jag morfar med att dra rör och projektleda för att få en brunn borrad.

 

En ljusglimt i stressen var i vare fall gårdagens minikräftskiva med vännerna. Så hör man kommentaren: "Det var länge sedan man träffade dig". En liten tankeställare när jag inte tyckte det var så länge sedan och träffade dem första gången jag hade tid. Nu när jag kollar efter så inser jag att det var 3,5 veckor sedan.

 

Och nu när jag är lite lätt nere så kommer känslor tillbaka från skräcken för ett år sedan när jag träffat SeN och försökte förstå mig på hennes beteende.

Suuuuuck!!!
Vill träffa en flickvän. På dejtingsajten är det stenkört, i verkligheten är jag som jag är. Doktoranden som var i passande ålder är väldigt fin. Trodde hon var så där fem år yngre än hon är. Kursaren som var 14 år yngre var ju också fin, men lite ung.

 

192.168.5.85

IP-adresser. På en vecka lyckades jag tappa bort två nätverksenheter. Växelriktaren råkade jag sätta en fast IP-adress som av någon anledning inte fungerade. Var tvungen att göra fabriksåterställning för att få det att fungera. Hemma lyckades jag haverera NASen. Var rädd att all information skulle gå åt h-e. Lyckades göra fabriksåterställning av enbart drivrutinerna och nu är den åter i nyskick så att jag ska kunna använda den att se filmer på TVn med. Dock lång väntan för att indexera.

Det var midnattsloppet igår, jag var på Miss Li-spelning på fredagen och tidigare samma dag var jag på anställningsintervju. Inte det arbete jag trott och jag kommer tacka för intresset och säga nej. Detta var det jag blivit erbjuden, headhuntad, i samma branch. Alla andra jobb som jag själv sökt har jag inte hört något ifrån. För två har ansökningstiden gått ut.

En syster till en jänta jag är intresserad av visade på hur liten världen är då hon jobbar på samma myndighet som många av mina kompisar gör. Ska bjuda med henne nästa gång det är typ AW med alla dessa kompisar. De är ju trots allt kollegor.

Isigt med värme

En vecka i friheten på resande fot utan stora krav.

 

Jag börjar med att skriva lite om min mage. Den har ju strulat till och från bra länge. Kanske inte varje dag men flera dagar i veckan. Helt plötsligt de senaste 1,5 veckorna har magen varit i toppform nästan varje dag. Inte mycket gas, inte ont, inte lös. Kanon helt enkelt. Varför kan man fråga sig. Jag tror att det var att jag inte hade några krav att tänka på, ingen psykisk stress, rörde på mig dagarna till ända, satt inte vid något skrivbord på en arbetsplats jag helst vill byta. Jag var ute och reste. En morgon var jag riktigt lös, men jag tror att det berodde på att jag åt rött kött. Jag är lite känslig mot kött också har jag tidigare märkt. Tilläggas kan också att jag trots att jag bara sovit runt 6 timmar har varit pigg som en mört. Det tyder på att det bara är trött för att jag är uttråkad, psykiskt trött.

  

Dessutom fick jag under resans gång många nya bekantskaper. Allt från en väldigt söt 22-åring till jämnåriga intelligenta killar, men framför allt två underbara systrar som jag hade svårt för att komma fram till vilken jag var intresserad av. Det är nog E-Ain som jag fastnade för, dessutom kan det vara så att J-imo har en kille, inte säker dock.

  

Det är att umgås med akademiker som jag saknar, som får mig att vantrivas. Att bara träffa urblåsta inskränkta människor som man inte kan föra en vettig diskussion med tär. Mina vänner är inte av den typen men mina kollegor. Här fick jag träffa allt från sjuksköterskor till ekonomer men alla med miljöintresset. Att få vara ute in naturen är också helt underbart, oavsett väder.

  

Börjar känna mig lite desperat, måste träffa någon. Gärna E-Ain.

färgat lakan shoppat loss

Jag vet inte om jag ska hoppas på att jag har celiaki – glutenintolerans, men det vore så enkelt att veta varför jag mår kasst. Igår var jag på provtagning för att kolla sköldkörtel, gluten och allmänna blodvärden. Inför testet såg jag till att äta gluten några dagar för att producera eventuella antikroppar. Idag var jag tvungen att stanna hemma från jobbet. Magen var totalt förstörd. Jag sket på mig i sängen. Rännaskita och magknip. När jag gick till posten kändes det precis som när jag var i fjällen och hoppade på stenar samtidigt som man åt ett kilo knäckebröd om dagen. Nu känner jag mig bättre men känner att jag har en mage som är emot mig. Det blir hädan efter låg-gluten-diet.

Igår träffade jag också SeN för första gången på över 4 månader. Kan inte påstå att jag längtar tillbaka till henne. Hon får vara ett avslutat kapitel. Vi hade gemensamma drömmar som varken hon eller jag kan uppnå omän att hon har förutsättningarna. Men jag saknar henne. Hennes liv. Hoppas på någon annan som jag kan bli en del av i dennes liv och hon i mitt.

Igår var också sista gången att träffa J naturligt, men vi umgås mycket som vänner så vi kommer fortsätta att ses. Det var sista gången vi hade kvällskurs tillsammans. Alla andra är svårare att umgås med och då syftar jag på Ååh. Henne mejlade jag på Facebook idag. Vet inte om hon använder facebook så flitigt. Får se om hon hör av sig. Det var ingen flirt, men om hon hör av sig så kan man fortsätta konversationen.

Äntligen har jag köpt både kängor och nya skor, något jag borde gjort för väldigt länge sedan.

Hon den mörka sprider ljus !

Jag tror jag fått känslor, håller nästan på å blir kär, i en som jag träffat IRL. Det är inte vanligt, händer väl sådär var tredje år. Jag såg henne direkt, första gången vi träffades. Har haft ett öga för henne och förra veckan fick jag en chans att bekanta mig med henne. Idag fortsatte jag att prata och umgås med henne. Jag vet inte så mycket om henne. Hon är politiskt engagerad. Den kant som jag närmat mig. Tvärt emot L som jag haft kontakten med och för den delen hela familjen. Jag bekänner mig ju grönt och det är nog utan blocktillhörighet men traditionellt närmare vänster. Ååh är en mysig tjej, smart, lite försynt, men skärpt. Vet inte om hon har pojkvän, men ingen sambo. Hon jobbar på vad jag förstod en form av trainee-program. Bra betalt, men allt är ju relativt. Hoppas på att kunna fortsätta träffa Ååh, kanske jag ska försöka få med mig henne till kompisaktiviteten på söndag. Träffar henne kanske på lördag, då skulle jag kunna föreslå. Har ju inget att förlora…

Nu är det fullt upp, har inte tid att träna på Friskis. Klar hos psykologen. Nästa vecka ska jag till läkaren för att undersöka om jag har någon form av glutenintolerans eller endokrin störning på sköldkörteln. Jag tror ingetdera men vill kunna utesluta de allvarligare diagnoserna. Jag är alltid sjukt trött och magen är i ständigt olag. Idag knorrade den av gaser vilket inte är ovanligt. Imorgon ska jag på två saker samtidigt, det blir jobbgrejen trots att jag egentligen inte känner för det. Vill ju egentligen byta jobb. Vill jobba statligt. Men trevligt med gratis middag. Ska dock undvika att supa för mycket och vill vara hemma tidigt. Ska jobba natt på extrajobbet dagen efter och upp tidigt lördag. Hur ska jag orka ?

Nu har det dykt upp ett par villor som jag skulle kunna tänka mig att köpa, men det är alltid något krux. Antingen blir de för dyra att köpa eller så blir de för dyra att äga.

Ska börja planera för min Islandsresa också. Rida islandshäst, bada i varma källor, vandra vid glaciärer och se gejsrar. Kanske festa i Reykjavik. Synd att J inte följer med (hon ångrade sig). Synd att jag inte lärt känna någon från kursen än. Blir lite softande och flykt från värkligheten.

Snart har jag betalt billånet och nått ett ekonomiskt mål som jag haft länge. Bilköpet var väldigt dumt av mig. En värdeminskning på 200 000 kr på 2,5 år. Nu faller inte värdet så mycket längre. Månadskostnaden blir nu under 2000 kr. Målet om att kunna leva på 13 500 kr är nästan uppfyllt.  

Jag har inte hört något om jobbet som jag sökte. Jag räknar inte med att få det, men man vill ju höra av dem.

Till slut

I januari fick jag kontakt med L på en dejtingsida. Jag var aldrig särskilt intresserad av henne. Hon bröt kontakten när hon träffat en dejt. Hon tröttnade på honom då hon inte fick den uppmärksamhet som hon behövde. Hon återupptog kontakten med mig. Jag var ju nyfiken på att se vad hon var för någon i verkligheten. Hon är extremt underlig när man pratar telefon med henne. Hon kan inte bestämma något och är extremt velig. I onsdags bestämde vi i alla fall att vi skulle ses igår lördag. På torsdagen skickar hon mer än 50 SMS till mig och berättar allt hon håller på med. På kvällen skickar hon ett SMS om vad jag uppfattar att hon vill ställa in dejten. Att det skulle bli för tajt efter en stressig vecka och att hon skulle till stallet.Vi försöker hitta en ny tid, men det rinner ut i sanden. Detta är inte första gången. Vi har försökt träffas flera gånger men utan resultat. På fredagen blir hon förvånad över att jag bokat annat på lördagen för hon ”trodde vi skulle umgås hela dagen”. Öh, ja ! Det gick bra att ses överenskommen tid ändå då den utflykt jag bokat med kompisar inte behövde ta så lång tid. Det blev stressigt men jag mötte L på avtalad plats.

Den dejten var en upplevelse. Hon var lite kortare än jag föreställt mig. Hon var inte så översminkad som jag var rädd för och lite sötare än jag trott. Hon mötte dock aldrig min blick och gav mig ingen kram. Hon verkar inte vara den bimbo jag nästan trott. Det är dock något fel på tjejen. Hon borde ha någon form av diagnos. Aspberger eller Andisocial eller vad som helst. Vi bara började gå åt ett håll. Hon stannade till några gånger och micklade med mobiltelefonen, mumlade något första gången om att stänga av den. Sedan helt plötsligt sa hon att hon behövde köpa nya gympaskor och undrade var närmaste T-bana låg. Jag tänkte om hon planerade för vad hon skulle göra efter en fika eller vad vi skulle hitta på. Nej, vi skildes åt vid tunnelbanestationen. Väldigt udda. Jag kan inte påstå att jag blir förvånad över hennes beteende för med henne förväntade jag mig vad som helst. Hon kom i varefall så att jag fick se henne IRL och stillade min nyfikenhet. Hon sa dessutom en gång att vissa hade svårt för henne och det förstår jag. Den dejten varade 10 minuter efter nära fyra månaders kontakt. Får se om hon hör av sig för det var vad jag sa av artighet att hon fick göra. Ska nog gratta henne när hon fyller år för att se hennes reaktion.

Liten värld - bra ?

Jag hittade en platsannons på ett jobb som jag skulle kunna tänka mig. I första anblicken var det perfekt, men när man funderar lite så kanske det är lite krävande och jag har dåligt med erfarenhet. Det sjuka i sammanhanget är alla sammanträffanden. En tidigare flirt jobbar på samma avdelning. En dejts lillasyster jobbar nära, kanske också på samma avdelning. Oj! Jag pratade (via facebook) med YV (flirten) och hon tyckte inte att det var så krävande, men givetvis var det bra med erfarenhet och det har jag ju någon e klart. Har inte bestämt mig för att söka. Troligen inte. Men hör hon av sig så kan jag absolut tänka mig tjänsten. Den täcker två av mina intressen energi och miljö, men jag är inte den person som är socialt överkompetent, men det kanske bara är en standardfras som de slänger in.

Såg att någon hittat mitt recept på blinier så jag gör en repris. Glutenfritt, laktosfritt.

Jag har slutat köra glutenfritt då jag som förväntat troligen inte är så känslig. Konstigt är att jag mådde bättre utan gluten men nu åter är knasig i magen. Blev inte dålig av mjölk när jag drog ned på gluten. Ska testa lite utan laktos istället nu. Kanske bara är allmän stress som ställer till det med min mage. Har börjat föra mat- och toalettdagbok för att se några trender.

Nu har jag varit hos psykologen för sista (?) gången. Vet inte om det har hjälpt mig så mycket att få bukt med stressen. Det har däremot gett mig en ny insikt i livet och hur ångesten fungerar. Han poängterar att prioritera är viktigt (utan att ha använt ordet prioritering). Att man borde hitta en livspartner. Det är ju det jag söker. Vill träffa L, åtminstonen en gång, hon kan ju vara någon. Vet inte om jag inte träffar henne IRL. Saknar SeN.

Dissar vete, dissad och dissad

Har ganska länge funderat på om jag kan ha någon lindrig form av glutenintolerans. Det är verkligen inte så att jag håller någon LCHF-diet, snarar tvärt om. Jag äter väldigt mycket pasta, bröd och andra spannmålsprodukter. Jag är ofta lös i magen och blir gasig och bubblig. Framför allt så är jag ständigt dödstrött. Kan lätt ta en tupplur när som helst. Utom när det är dags att sova på riktigt. Nu har jag bestämt att jag ska trappa ned på gluten. Inte sluta helt utan bara äta mindre. Gjorde bl a ugnspannkaka på mjölmix (hade kvar sedan jag bakade och bjöd J) istället för vetemjöl. Ingen skillnad på smak. Detta är bara en tanke, jag sover mer än för ett år sedan, men känner mig tröttare. Det ligger nog på det psykiska planet. Att jag förlorat mycket av min livsglädje och framtidssyn. Nu ska det däremot bara bli bättre!

För någon vecka sedan meddelade L som jag haft kontakt med via ett par dejtingsajter att hon träffat sin drömprins. Trots att jag inte varit intresserad av henne tyckte jag det var lite trist att inte få träffa henne. Borde fortsätta att försöka få någon ny kontakt utifall det inte blir något mer med NicL.

 

Nu verkar dessutom SeN / BFLmamman dissa mig. Jag föreslog en träff som hon tidigare föreslagit men tillbaka fick jag svaret att:  MrM ”är dock inte helt bekväm med att jag träffar killar som jag haft sex med….Kram” Hon blir uppenbarligen en toffel under honom och har nu börjat tröttna på vardagen med honom. Hon är dock borderline och vill nog inte bli ensam igen. Hon är för övrigt väldigt dålig på att hålla kontakt vilket gör henne hopplöst ensam om han skulle bryta upp. Men ärligt så bryr jag mig inte. Det är i första hand hon som vinner på att träffa mig, jag vill bara vara sjyst mot henne och få ett trevligt umgänge som jag ändå inte har tid för.

mina idéer och vår

Många av mina insikter som jag diskuterat här i bloggen har börjat dyka upp i media. Det är odling av alger för att producera biogas. Det är möjligheten att producera syntetisk biogas för att lagra energi från vindkraft. En av mina idéer var att producera olja från kärnkraft-el. Det är samma teknik bara att man går ett steg längre och gör olja av gasen.

Att odla alger i stora dammar, kanske t o m mitt i städerna är väldigt utrymmeseffektivt sätt att producera bioenergi. Att dessutom kombinera det med kommunala reningsverk bättrar på reningen och utnyttjar spillvärmen på ett billigt sätt. Samtidigt ger det stora mängder biobränsle per areaenhet. Min idé var att bygga glaskapslade trycksatta dammar i öknar, där marken annars är värdelös. Taket hindrar avdunstning och gör att man kan trycksätta för att på så sätt lösa in mer koldioxid i vattnet.

Jag har börjat producera solel på allvar nu. Det blir runt 2 kWh per dag rakt ut på nätet. Ytterligare uppemot 1 kWh som jag gör av med själv. Avtalet om försäljning är klart och jag får betalt. Teknikens under är att jag kan se allt timme för timme genom att logga in på elbolagets hemsida. Det gör inget att jag inte lyckats få igång växelriktarens webbserver.

Hur blir det med mina potentiella dejter ? Jag har börjat få vårkänslor. Jag drömmer sällan, men jag har drömt om både SeN och J. L bjöd ju hem mig en dag då jag inte kunde, sedan har hon inte gått med på något nytt tillfälle. Hon har andra prioriteringar. N-Ja har också haft fullt upp och läste inte ens mitt mejl förrän efter flera dagar. Hon borde höra av sig snart. Kanske jag skrämmer dem när jag sa att jag i lördags som enda kille var ute med 7 tjejer. Fullt normalt för mig som föredrar tjejer både som partner och kompisar. Hur skulle jag se det om tex L sa att hon var och festade med 7 killar. Okända för mig. Nej, jag skulle bli lite undrande om vad hon var för en. Samma lär de ju tänka om mig. Får kanske välja ord och undanhålla sanningen framöver. Kanske vanligare att brygga öl en lördag med två killkompisar.

Har börjat sakna SeN och kanske träffar henne nästa vecka. Hon mår fortsatt bättre. Hon har först nu brutit helt med KK2 vilket glädjer mig (såvida det inte är han som valt att blocka henne). Jag är fortfarande väldigt främmande till att träffa SeN:s kille dock. Lär inte ske på ett tag.

Slag i ansiktet

Det kändes som ett slag i ansiktet när jag kontaktade min tidigare bäste vän SeN. Frågade om hon fortfarande svävade uppe på rosa moln. Hon svarade mig kort bara att hon var glad. På bloggen skrev hon desto mer som fick mig att läsa mellan raderna. Att Mr M fått bra betyg bland syskonen och det lär ju späda på hans goda stycke självgodhet. BFL-mamman visar fortfarande mycket av borderline-tendenser. Hon skrev mellan raderna att jag inte fått gott betyg av hennes nära. Jag skulle inte få ut något av att träffa henne och trots att jag vet att jag betytt mycket för henne både socialt och ekonomiskt så värdesätter hon inte mig. Jag har halkat ner från tredjehandskompis till typ 10:e plats. Nu är det inte någon KK som kommer före utan han och all släkt och så.

Det är egentligen inte henne jag saknar utan det mysiga familjelivet med sällskap barn och hund i en mysig lägenhet i förorten. Nu när jag ser mer objektivt på henne och den hon är så hoppas jag att hon inte skaffar fler barn. Hon kommer falla tillbaka i sjukligare beteende och kommer förr eller senare tröttna på Mr M och vara otrogen eller bara söka sig till sadistisk sex för självskadesyfte.

 

Nu är jag så sjukt trött. Just nu känner jag bara hur jag hatar extrajobbet. Det var det enda som SeN frågade när vi hördes av för en vecka sedan - om jag slutat på extrajobbet. Sur man blir att det är det enda hon tänker på om mig. Visst jag mår dåligt av jobbet. Har dock lyckats hålla ångestatacker borta. Lönen är låg men det är den som får mig att stanna några månader för jag vill lösa mitt lån på bilen snarast. Slänger in 20 000 kr denna månad.

man skola inte deppa

En sorts deppighet igen. Sorgligt. Jag har inte tagit det lika hårt som brorsan som berättade att han fallit i gråt av alla gamla minnen som svallat upp. Visst man har ju hur mycket minnen som helst från sin barndom. Jo, jag känner nu att tårarna finns där någon stans, men jag sitt…

*Här blev det två timmars spontant jobb ute*

…er på jobbet. Det är så mycket som förändras och det är 25 år sedan. Det är nog inget ovanligt att man får distans från uppväxten. Till följd av flytt och nytt liv. Längtar inte tillbaka. Längtar efter en bra framtid. En att älska och dela nya minnen med.

sorglig synvilla

Jorå – visst åkte jag ut och gick på villavisning.

Javisst – jag ville ha den. Riktigt renoveringsobjekt. Jättestor tomt. Billig med min ekonomi idag. Även om man inte gör annat än ytskiktsuppfräschning. 8500-9500 kr/mån.

Ojojoj – jag får låna en hel del utan att ha mycket i kontantinsats.

Såklart – Det är många som vill göra klipp. Inga barnfamiljer utan de som ser det som en möjlighet att renovera och sälja vidare. Det som jag hade som utväg eller ursäkt ifall det inte skulle vara roligt att bo i en stor villa ensam. Lätt kan man tjäna ca 400 000 kr efter skatt på ett år.

Sorg – jag känner ju en viss sorg för att inte kunna köpa huset. Det var så mysigt. Började räkna på storleken på utjämningskärlet för en eventuell bergvärmeanläggning.

Ringde och pratade i 40 min med föräldrarna och de diskuterade men utan att jag frågade tog de upp frågan om att låna ut. Men det skulle vara svårt då de behöver pengarna själva relativt snart.

Samma sorg som jag känner på annat håll. Huset blir någon annan förunnat och jag går miste om det. På samma sätt som andra blir andra förunnade och jag lämnas bakom ryggen. Det kanske blir del i min nästas villa istället, vem vet, men nybyggt är inte riktigt min grej. Jag är anspråkslös och tycker om det genuina.

 

nya plus o minus

Jag tror att det kan vara så att folk som inte träffar så många och är desperata lätt faller för första bästa. För mig som träffar så enormt mycket folk och tjejer och som byggt upp ett immunförsvar mot olycklig kärlek har svårt att bli kär. Jag är egentligen också desperat men väljer knappast första bästa. Har blivit lite kräsen också. Som kille är utseendet viktigt. Tycker dock inte det är så viktigt men det är det första man ser. Insidan ser man först efter ett tag.

Festade 9 timmar i lördags. Trevligt men nya vännerna. Gjorde en ny bekantskap i lördags. Kanske kan bli något, men troligen inte, ska på bio och öl med henne senare i veckan tillsammans med andra vänner. Det kan vara så att jag såg L, tjejen jag mejlat och pratat i telefon med i söndags. Hur stor är sannolikheten ? Låg, men jag är nojig och tror på slumpen. Det sannolika är att det inte är hon. Hon har dessutom barnvecka nu.

Som jag trodde så skulle veckan bli bra. Arbetar på min positiva inställning och försök till att bli mer socialt kompetent. Tyvärr har jag tappat mycket av min bästa vän då hennes nya bekantskap utvecklats till ett förhållande. Känner inte för att träffa henne men vill samtidigt träffa henne och blir jätteglad när jag hör av henne. Något hon gjort väldigt lite denna vecka. Ledsen och avundsjuk. Jag vill också träffa någon att spendera 100% tid tillsammans med.

Jag kommer inte åka ut till hennes grannskap och gå på villavisning. Jag kommer bara vilja ha den och kan ännu inte köpa en villa, kontantinsatsen saknas. Det får ligga på is ett år till. För övrigt så kanske hon jag träffar bor i villa… Å andra sidan kan man tjäna rejält på att renovera en äldre villa med bra läge som denna.

virrvarr

Är det ångest eller är det allmän nervositet ? Det mest logiska är att jag är pirrig för att jag ska ringa upp en potentiell dejt ikväll. Jo, det är nog det.

Jag består av ett virrvarr av känslor just nu. Nya, gamla, ändrade, förlorade och vunna. Har ännu inte lyckats sortera in dem och det gör att jag känner mig tom. Den ena känslan tar ut den andra. Det har gjort att jag inte känt mig deppig trots att jag borde.

Den här veckan kan bjuda på mycket annorlunda. Trevlig, oplanerad söndag med SeN som orsakat del av virrvarret av känslor, kanske dejt, fest på lördag. Något mer – vem vet ! Dessutom har jag fått lättare kontakt med ytterligare en på dejtingsiten. Hon är mer intressant än henne jag kanske ska träffa. Känner viss motvilja mot henne, men kanske trevligt att gå på dejt. Om inte annat så för att öva.

Slavande i tredje dimensionen

Den senaste tiden på jobbet har jag ägnat större delen av tiden att rita av fläktrum i 3D. Att vara CAD-slav var inte direkt det jag tänkte mig när jag omskolade mig. Som gammal geolog är tre och fyrdimensionellt tänkande inte svårt. För min nyanställde kollega är det en katastrof. Han tom justerar mina färdiga ritningar till något som han ”tycker ser bättre ut” med följden att jag får göra om allt igen. Det ska ju vara en avbildning av verkligheten. Har ju alltid tyckt att jobbet till största tiden inte varit så roligt. Bara lönen som är rolig och att jobbet är ganska fritt (men plats och tidsbundet). Får se hur länge jag blir kvar. Troligen till sommaren. Ska börja se vad det finns för jobb att söka inom miljö. Första kriteriet är att inte jobba som konsult. Möjligen i riktigt stora projekt då. Får kanske bli ett myndighetsjobb ändå. På kvälls- och helgjobbet börjar jag vänja mig, men tråkigt är det. Har skjutit upp uppsägningen några månader och tar ledigt när det blir för mycket. Denna månad blir det ingen extraamortering på bilen utan istället bygger jag upp buffertarna och betalar in 25 000 kr i skatt. Resten av skatten betalar jag i maj. Det är lite tveksamt att jag lyckas betala billånet (92 000 kr) till sista juni utan att sälja av aktier/fonder. Vet inte ännu om jag kommer byta elenergileverantör för att få sälja solelen. Gör jag det får jag loss nästan 20 000 kr på vindkraftandelarna.

I helgen blir det nya bekantskaper. Det ska bli jätteroligt, samtidigt känner jag mig inte riktigt i social form. Hoppas på att sova ut tillräckligt i natt.