Framtidens bondesamhälle

Jag har tidigare nämnt begreppet energibönder. De är än så länge väldigt ovanliga. Tanken att bönder ska rikta in sig på att odla energigrödor för att själv, lokalt eller mer centralt röta grödan till biogas. Gasen säljs som energi allt annat återförs till åkern för att näringen helt ska bli kvar på gården. Det enda som lämnar gården är kolet som växterna med fotosyntesen lagrat, ingenting behöver köpas in till gården.

Energigrödor är växter som har en förmåga att lagra in mycket biomassa. Det kan vara rörflen, elefantgräs, jordärtskocka eller industrihampa. Skördarna i större delen av Sverige kan bli minst 20 ton torrsubstans av biomassa av industrihampa per hektar åkermark, ofta mer. Vid rötning blir biogasutbytet omkring 275 Nm3 per ton torrsubstans.

Totalt 5500 Nm3, motsvarande 53,3 MWh fordonsbränsle

I Sverige använder landsvägstrafiken 84 TWh bensin och diesel.

Det skulle behövas 1,57 miljoner hektar jordbruksmark för att ersätta all fossil bensin och diesel med biogas, BGTL (Biogas to liquid) om inga energieffektiviseringar samtidigt görs. Nya bilar förbrukar i regel mindre drivmedel än äldre. Det skulle inte vara orealistiskt att räkna med mer än 40% effektivisering med gas, diesel och hybriddrift i framtida fordon. Med andra ord 1 miljon hektar.

I Sverige finns omkring 3 miljoner hektar jordbruksmark. En tredjedel av all idag nyttjad jordbruksmark skulle behövas för att helt ersätta de fossila drivmedlen. En stor del jordbruksmark utnyttjas dock inte längre.

Skulle man lägga en avgift på 1 kr per liter bensin och diesel för att subventionera böndernas omställning skulle de få 9000 kr per hektar i bidrag för odling och rötningsanläggningar. Samtidigt skulle det alternativa bränslena vara mycket mer eftertraktade om de får ett lägre pris. Jag skulle inte ha något emot att betala en krona extra för en hållbar framtid för både miljö och landsbygd.

Gas är dessutom den enda hållbara energibäraren för framtiden. Dagens stadsgasnät från 1800-talet har en överföringsförlust på omkring 3 %, nya har ingen signifikant överföringsförlust alls. Idag har fjärrvärmenäten en förlust på 5-20 % av nyttjad energi. När flerfamiljshus och även villor renoveras görs tilläggsisoleringar, värmeåtervinning och andra energieffektiviseringar. Samma förluster fortsätter i kulvertarna, men mindre andel av värmen utnyttjas. Förlusterna ökar till 10-40%. För att få en hållbar energianvändning måste man byta till gas som dessutom med modern förbränningsteknik har en verkningsgrad över 100 %. Utöver det kan man driva en absorptionsvärmepump med gaspannan och få 200 % nyttjandegrad.