Energiförsörjnigen åren efter 2015

Vision om energiförsörjnigen åren efter 2015

Tiden till 2015 är kort, men mycket kommer hända på energiområdet till följd av ett ökat medvetande om dess miljöeffekter och för gemene man en ökad ekonomisk kostnad. Besparingarna blir rejäla, i första hand från producenternas sida men även pga ett aktivt handlande för att spara. Effektiviseringar i energianvändningen syns framför allt i samhällssektorn och inom energiproduktionen. Hemelektronik förfinas, att idag ha TV, dator, telefon, telefonsvarare, video, HDvideo och stereo separat ersätts av en mediamaskin med allt samlat, den är i regel av energiklass A+ och drar inte mer än ett kylskåp trots att den står på dygnet runt.

Redan nu börjar Forsmark energieffektivisera, men samtliga Forsmarks reaktorer kommer byggas om till trefasfluid-reaktorer (högt tryck, hög temperatur utan fasövergångar, se inlägg). Verkningsgraden för elproduktion ligger på omkring 50% och totalproduktionen är omkring 4,5 GW. Fjärrvärmekapaciteten är lika stor. (Detta motsvarar ökning av elproduktionen med 50% och nyttjandegraden med 200% med samma mängd kärnbränsle. Besparingen motsvarar 10 miljoner ton koldioxid, bara den åtgärden minskar svenskens genomsnittliga bidrag med 20%) Fjärrvärmeledningar kommer byggas till Uppsala och Södertörn i söder och Gävle i norr. Forsmark och Ringhals är de enda kärnkraftverken i drift, Oskarshamn kommer stängas. Ringhals får samma ombyggnation av reaktorerna och fjärrvärme till Göteborgsområdet. Ny elproduktionen i övrigt kommer till stor del ske med vindkraft. Finland har öppnat sitt nya kärnkraftverk och skifferkraftverken i Narva, Estland stängs och ersätts med importerad elkraft från Finland och Sverige.

Naturgasnätet i Sverige har byggts ut. Stadsgasen i Stockholm har blivit naturgasbaserad med ett stort inslag av biogas. Biogas har börjat produceras på ett otal gårdar för användning antingen oförädlad eller omvandlad till FT-diesel som blir det vanligaste fordonsbränslet.

Bilar kommer till största delen vara dieselhybrid eller rena elbilar. Bränsleförbrukningen kommer ligga på 2,5-4 liter/100 km och trots ett skenande drivmedelspris lär det inte vara dyrare per mil än idag. Elpriset kommer till att börja med stiga för att med ökad ren produktion falla tillbaka och stabiliseras. Kundens pris på el kommer öka ca 50%. Flytande bränslen kanske 100% och förädlat fastbränsle för villabruk (pellets) 75%, av detta att döma fortsätter värmepumpar och pelletspannor att vara en likvärdig investering, medan solfångare blir än mer lönsamma. Fjärrvärmepriset i större städer kommer vara oförändrat eller rent av lägre till följd av fler aktörer på marknaden. Kostnaden olja jämfört med fjärrvärme blir enormt stor, däremot kommer kostnaden för gas som uppvärmningsform bli tilltalande. Priset på naturgas och biogas kommer inte öka nämnvärt.

De svenska bönderna kommer få en betydande roll i den framtida energiförsörjningen. Ettåriga energigrödor som rötas till biogas på den egna gården eller en närbelägen gemensam anläggning. Rötresten återförs till åkrarna och konstgödning blir överflödig. Höga världsmarknadspriser på olja och en allmän vilja att välja biobränsle gör att priserna går att hålla höga för en god lönsamhet. Att de moderna fordonen är utrustade med effektiva motorer och hybridteknik gör också att den totala kostnaden inte behöver bli högre än idag.

Lantmännen köper upp en idag stor bensinstationskedja och det blir lika naturligt att välja KRAV-märkt biodiesel som att välja KRAV-märkt mjölk.

Nu har framtidsbränslen i Sundsvall börjat sälja importerad FT-diesel med inblandning av RME, de kallar den för paradiesel. Går utmärkt att köra i dieselbil utan justering (naturligtvis det är ju en kompressionständande motor) och man får tom en lägre drivmedelsförbrukning. Tanken är att dra igång egen produktion och vart efter öka andelen råvara av biologiskt (recent) ursprung. Idag görs det av naturgas (fossilt).

Järnvägstrafiken får en ny renässans på långväga distanser. Ett ökat resande och dyrare flygresor gör att biljettpriset ökar jämfört med idag. Däremot blir det betydligt lättare att köpa biljetter och åka till godtycklig stad i Europa.

Flygtrafiken inleder en febril forskningsaktivitet för energibesparingar och för att hitta alternativa drivmedel, men innan dess införs internationella avgifter och ökade bränslepriser. Kostnaden att flyga fördubblas eller tom tredubblas. Det kommer vara lika självklart att ta nattåget till London som att flyga.