Källsortering

Ofta läser man i tidningarna när de frågar folk vad de gör för miljön och de svarar ”jag källsorterar” som om det vore det enda och bästa man kan göra för miljön. Tänkte ta en titt på vad källsorteringen innebär för ”miljön” och resurshushållningen.

Att källsortera innebär i regel att man lämnar förpackningar till förpackningsinsamlingens olika insamlingsplatser, där kan man även lämna in tidningar och batterier. Butiker (dock ej systembolaget) tar emot burkar och flaskor som betalats pant för. Även insamling av byggavfall sker men jag begränsar mig till hushållets avfall. Matrester kan i vissa kommuner sorteras i separata påsar eller i egen kompost.

Vad är tanken bakom denna sortering? I EU finns en hierarki över avfallet. I första hand ska materialet återvinnas, dvs användas i samma form i nya produkter. I andra hand ska de energiåtervinnas. Svårt med glas men plast och papper ger energi vid sopförbränningen.
Att återvinna metall istället för att bryta malm, frakta det till masugnen och stålverket tillsammans med kol och olja är ju en självklar vinst ur resurshushållningssynpunkt. Glas däremot är gjort av sand och även när man använder färdigt glas så är energiåtgången ungefär densamma. Glas är tungt och transporterna gör tom att mer energi krävs för att använda återvunnet glas. I Norrland har man länge samlat insamlat glas på separata soptippar för framtida behov.

Tidningspapper har en lång och välutbyggd återvinningskedja som de senaste åren försämrats av att den fastighetsnära insamlingen upphörde. Energivinsten är ganska begränsad, men däremot sparas mycket skog på återvinningen av papper.

På senare tid har insamling av plast och mjölktetror blivit möjlig på vissa platser. En mjölktetra kräver inte mycket energi att tillverka och ger inte heller mycket energi vid förbränning. En tetra har i regel lite rester kvar av sitt innehåll och börjar snart lukta sopor. Om en tiondel av alla som samlar in tetror (eller också glas o andra förpackningar) sköljer ur dem med varmt eller ljummet vatten har denne snabbt gjort av med mer energi än vad som sparas genom källsorteringen.

Plast- och pappersförpackningar som sorteras ut försvinner från sopförbränningens pannor och då inget överskott finns av fjärrvärme måste den energin ersättas av annan – olja. Så den naturresurs fru Svensson så medvetet diskar ur går till iglon och lämnar måste ersättas av olja, mer olja än om hon lämnat den i soptunnan. Mjölktetror är gjort av papper och papper av trä – biobränsle.

En annan jämförelse är när man går på café och får en pappmugg med kaffe. Man kanske tänker ”vilket resursslöseri att använda engångsmuggar” Är det verkligen det om man ser hela cykeln ? Pappmuggen har vid produktionen använd knappt 0,1 kWh energi och slängs och ger fjärrvärme som restprodukt. Skulle man istället ha fått ett glas eller en porslinsmugg så krävde den 2 kWh vid produktionen och när den gått sönder hamnar den på soptippen. Efter varje användning ska den diskas och redan om 1,5 liter varmvatten används så har den med råge gått om pappmuggen i resursanvändning. Så var miljövänlig och ta en pappmugg nästa gång du går på café !

Gör som mig sortera bara ut icke brännbart och tidningar. Glas och metallförpackningar sköljer jag på sin höjd i kallvatten.