Populära sökträffar

Populära sökord som leder till mig just nu är kvicksilver+lågenergilampa, utsläppsrättigheter och koldioxid. Jag tänkte fördjupa mig på de ämnena här.

För några år sedan kom en ny, nästa generationens, lågenergilampa. Den är ännu inte under serietillverkning. Den bygger inte på lysrörstekniken där gasatomer exciteras och sänder ut ljus av önskat spektra. Neon för rött, argon för blått och krypton eller kvicksilveroxid för vitt ljus. Den nya lampan som är kvicksilverfri fungerar ungefär som en äldre bildrörsTV eller katodstrålerör. Elektroner i en glastub skjuts mot ett skikt som blir upplyst. Låg energiförbrukning, dimmerbarhet och okänslighet mot temperatur anges som fördelar. Jag har råkat ut för att lågenergilampor gått sönder av att ha blivit utsatta för så hög temperatur att tändningselektroniken gått sönder när de suttit ovan spisen. Hoppas de nya lamporna håller för det.

Det är glädjande att det finns så många i samhället som vill ta ansvar för sina utsläpp. Många har hört talas om utsläppsrättigheterna för industrin och tänker sig att de kan köpa sig fria från sitt historiska handlande eller än värre kunna köra på (business as usual) med gott samvete bara de köper några utsläppsrättigheter. Det anser jag är helt fel syn. Alla måste verka för en hållbar samhällsutveckling genom att aktivt verka för en m i n s k a d energianvändning och därmed utsläpp av koldioxid och andra skadliga utsläpp såsom partiklar och kväveoxider. Istället för utsläppsrättigheter avsedda för industrin föreslår jag att man köper den mer civila formen; välgörenhet i tredje världen såsom effektivare spisar, lågenergilampor, vindkraft, trädplanteringar osv.

Att många vill köpa sig fria för de koldioxidutsläpp som orsakas av deras flygresor är ju ett mycket klart tecken på att det inte är acceptabelt att flygtrafiken fortfarande särbehandlas. Att flygtrafiken i praktiken subventioneras av andra transportmedel genom att bränslet varken beskattas eller påförs någon miljösanktionsavgift. Det är verkligen på plats med en internationell bränsleavgift. Den kan vara non-governmental och administreras av en internationell fond för miljöarbeten och forskning och till stor del återföras till trafikflyget och flygindustrin.

Många undrar hur mycket koldioxid man orsakar själv en dag. Bilkörning är ju en ganska uppenbar handling, men att förvara smöret i ett gammalt kylskåp istället för i ett nytt energiklass A+ kan motsvara lika mycket som 1,5 mil bilkörning varje dag är mer komplext att förstå. Man kan räkna all elförbrukning som el producerad av kolkraft. Sverige måste köpa importerad kolkraft när vatten och kärnkraft inte räcker eller kan exportera egen el när den inte behövs och kan på så sätt ersätta kolkraft. Och, det är ju inte bara koldioxid som ger miljöpåverkan. Tänk på att kväveoxid uppstår vid all förbränning. Den är svår och dyr att rena. Kväveoxiden påverkar både hälsa, försurar och övergöder. Den gör särskilt dem som redan tidigare har andningsbesvär värre problem, den orsakar skador för mångmiljonbelopp i skogsbruket och övergödningen utarmar naturliga ekosystem och skapar genom algblomning döda bottnar och försämrad fiskreproduktion. Allt för att du vill ha varmt och skönt och köpa billigare kaffe på stormarknaden...

Utsläppsrättigheter

Jag fick en kommentar från en Martin som påpekade att man kan köpa utsläppsrättigheter för att på så sätt minska sin belastning av koldioxidutsläpp. Det tycker jag är mycket ogenomtänkt. En utsläppsrättighet minskar förvisso möjligheten för det fåtal industrier och energiomsättningsanläggningar som är med i försöket att släppa ut fossil koldioxid. Om gemene man skulle börja köpa utsläppsrättigheter som är ämnade för industrin skulle det undergräva den praktiska nyttan av rättigheternas syfte att effektivisera processer. Istället skulle det vara ett sätt att bita sig i svansen. Priset på energi skulle stiga och kostnaderna för tex boende skulle skena. Folk skulle börja klaga på att det är så dyrt och inte förstå vad det beror på. Effekten skulle kunna bli den motsatta. Utsläppsrättigheterna skulle inte ses som någon fungerande metod för att minska utsläppen då en stor del köps av dem som inte gjort några utsläpp alls.

Ett bättre sätt för de som vill betala för sina utsläpp är att satsa de i koldioxidsänkor såsom skogsplanteringar eller för energieffektiviseringar i tredje världen, tex effektivare eldstäder som inte förbrukar så mycket ved, eller lågenergilampor i skolor.

Men som vanligt enklaste sättet att reparera ett utsläpp är att överhuvudtaget inte orsaka utsläppet. Inte skölja te-silen i varmvatten utan kallvatten istället.

I Kyotoprotokollets andra etapp som snart kommer förhandlas kommer troligen utsläppsrättigheternas omfattning utvidgas och handeln kommer omfatta betydligt fler anläggningar och länder. En effektivisering i Estland kan användas för att elda mer naturgas i Oxelösund vid en produktionsökning. Det bästa vore om alla koldioxidutsläpp räknades, dvs även den med biologiskt ursprung. Kemiskt är det samma sak och en energieffektivisering i en biobränsleanläggning är lika angelägen som i en anläggning för fossilbränsle.

Troligen kommer flyget bli involverat i Kyotos andra etapp och det lär medföra att framtidens flygbiljetter kommer ha biljettpriser långt över dagens. Nästa halvgeneration av ungdomar kommer inte alls ha lika lätt att resa runt på jorden som vi. En normal flygbiljett kommer vara minst dubbelt så dyr som i dag. Att betala 20-30 tusen för att åka till Australien är en ansenlig summa och det tar emot. Men vad är priset på en hållbar utveckling ?