.comment-link {margin-left:.6em;}

Alla vill ha en bättre framtid

Jag är en nyfiken person som är intresserad av allting omkring mig. Jag vill ständigt uppleva nya saker och nya platser. Allt ska vara effektivt och gå framåt. Annars blir jag rastlös. Alla intryck har gjort mig erfaren. Det var vad jag svarade på en anställningsintervju en gång: att min ambition i livet var att bli en erfaren pensionär.

29 augusti 2012

Jag visste lite.

Jag visste lite ! Jag byggde ett luftruckel och det visade sig vara en villa. Andra gången var jag neutral och ville veta och hon visade sig vara lite av en lyxvilla. Nu byggde jag ett luftslott. Vad jag igår läste raserade slottet till något jag inte vet. Så deppig, så borta. Men till skillnad från henne är jag inte destruktiv utan kreativ. Inte självdestruktiv utan självkreativ. Hur ska jag göra ? Hennes historia accepterar jag så länge det är historia, men allt som inte är historia utan sitter i ? Gud alltså vad är syftet med att jag ska få denna erfarenhet ? Grubblerier. Tycker om henne men kan inte lita på henne. Jag kan inte lita på mig. Vad händer om hon sviker mig ?

Solcellerna är i full gång. Förhoppningsvis har elverket installerat en utmatningsmätare så att jag inte längre behöver skänka bort elen på dagarna. Jag har inte lyckats få webbservern att fungera så att jag kan se produktionen över internet än. Fyra paneler ska upp för att det ska bli klart. Det känns när man belastar ekonomin med över 70000 i utgifter på tre månader. Känns inte lika motiverat att jobba när man ändå inte får behålla det man får ut. För övrigt så är jag väldigt trött på mitt jobb. Det var inte riktigt detta jag hade tänkt mig. Drömmer om något roligare. Eller rättare sagt jag drömmer inte alls om någonting. Helt passiviserad.

Om jag nu mår så dåligt vid tanken på henne så bevisar det att jag känner en enorm medkänsla och att jag verkligen bryr mig om henne. Men paradoxen ligger väl i att jag inte vill ha henne som jag befarar att hon är. Jag vill att hon ska vara mer ”normal”. Därav är det inte heller några vanliga kärleksbekymmer som jag grubblar över, möjligen också att det är ovanligt för att det gått ovanligt långt jämfört med flera tidigare dejter.

Det är första gången som jag får en depression/dipp sedan jag började jobba på kontor och jag känner att det är inte den miljö man kan jobba i om man känner sig nere. Mitt traditionella jobb som man har kunnat dra sig undan alternativt träffa jättemycket folk är betydligt bättre för att få andra tankar.

Jag ska vänta ett tag och låta henne höra av sig till mig så får vi se vad som händer. Måste konfrontera henne då.

Etiketter: , ,

0 Påpekanden:

Skicka en kommentar

<< Home

eXTReMe Tracker